Archive for the ‘citat’ tag
Åsa Larsson rules
Har plöjt nummer »Det blod som spillts« och »Svart stig« av Åsa Larsson här nere. »Solstorm«, den första boken i serien om Rebecka Martinsson läste jag för flera år sedan och sedan har jag på något märkligt sätt glömt av hur briljant Åsa Larsson är!
Klockan är två på natten. Rebecka Martinsson sover.
Nyfikenheten klättrar in genom fönstret som en slingrande växt. Slår rot i hennes hjärta. Skickar ut rötter och utskott som metastaser i hennes kropp. Tvinnar sig runt revbenen. Spinner en kokong runt hennes bröstkorg.
När hon vaknar mitt i natten har den vuxit till ett okuvligt tvång. Nu har ljuden från krogen tystnat i höstnatten. En gren snärtar och slår ilsket på friggebodens plåttak. Det är nästan fullmåne. Det dödsbleka ljuset faller in genom fönstret. Glimmar till i nyckelknippan som ligger där på furubordet…
se i ögonen
Jag vill kunna se mig själv i spegeln och försvarets anställda i ögonen.
Försvarsminister Mikael Odenberg på gårdagens presskonferens när han meddelade att han tänkte avgå.
andras ungar
Alla djur älskar sina egna barn men förmågan att kunna älska andras barn är det bara människan som har.
Fritt ur minnet från Bicky Chakrabortys sommarprogram.
(Om någon till äventyrs undrar varför jag plötsligt fått blogghybris så beror det på att jag inte orkar sätta igång och packa inför flytten)
barn och deras föräldrar
Barn har sina föräldrar precis så som de är. Föräldrarna kan inte vara på något annat sätt än de är. Och de behöver inte vara på något annat sätt än de är. För en man och en kvinna blir inte föräldrar för att de är bra eller dåliga utan för att de förenas som man och kvinna. Det är bara så som de blir föräldrar.
Barnet måste därför ta emot livet från föräldrarna i den form som de ger det. Föräldrarna kan varken tillfoga något eller utelämna något. Inte heller barnen kan tillfoga något eller utesluta något. Barnen måste ta emot livet i den form som det får det av föräldrarna.
Ur Familjen – boja eller kraft av Gabriele Ten Hövel och Bert Hellinger.
konsument eller medborgare
När vi tror på demokratin går vi ut på torget med något att säga varandra. När vi tvivlar på den bygger vi om vårt kök och funderar på om det är rätt att låta barnen gå kvar i den kommunala, offentliga skolan.
Lars Åberg i en artikeln Offentliga rum bakom stängda dörrar publicerad i Sydsvenskan idag.
kaka söker maka
- Vi söker den som har styrka nog både att se vår vår svaghet och att ta emot vår styrka, utan att vederbörande känner sig hotad eller provocerad.
Märta Tikkanen intervjuas av Karin Thunberg i Kärlekens pakt.
”Alla” badar i Västra Hamnen
Det går inte att isolera sig i Malmö. Malmö är en liten stor stad eller kanske snarare en stor liten stad. Det är en stor fördel. Malmöbor av alla olika sorter kan inte undgå att se varandra, stöta på varandra. Det finns inga stora tallskogsbälten som skiljer invandrarförorten från medelklasskvarteret i innerstaden. De skilda världarna förenas av cykelvägar och busslinjer och kan inte hållas helt åtskilda. ”Vi” kanske aldrig besöker dem, men ”de” vill också bada vid Bo 01-området.
Per Svenssons text ”Ficka av frihet” i antologin Mötas i Malmö.
Rätt tid är nu
Och beträffande längden av min och Thereses bekantskap, så kan jag lugna dig med att om jag så ägnade resten av livet åt att leta skulle jag aldrig hitta en kvinna som jag hellre skulle vilja ha barn med!
Paul snoppar av sin mor som tycker det är på tok för tidigt för honom och Therese att skaffa barn, de har ju gubevars bara varit tillsammans några månader. (ur Therese tillstånd av Hanne-Vibeke Holst)
på risfälten i Trelleborg
– Förgäves har jag försökt informera om att kinesiska kvinnor kan stå böjda och jobba på risfälten fram till åttonde månaden.
Inge Augustsson, ledare för Trelleborgs BTK, förklarar i Sydsvenskan varför han anser att klubbens kinesiska bordtennisstjärna Li Fen visst kan fortsätta spela pingis på elitnivå för klubben trots att hon är gravid och själv valt att göra ett upphåll.
Varför tycker de inte om mig?
Till sist frågade hon Henrik Sand rent ut: ”Varför tycker de inte om mig?”
”Visst gör vi det.”
”Men de andra!” envisades hon.
”Därför att de är rädda. De är rädda att du skall beskära deras snoppar!”
”Henrik!”
”Deras makt, då. Det är samma sak.”
”Och kvinnorna?”
”Å Charlotta, jag är ledsen över att behöva säga det, men även kvinnorna vill helst bli styrda av män. Då känner de sig tryggast.”
”Så det är ingen som gillar kvinnor med makt? Varken män eller kvinnor?”
”Nej, det är för utmanande.”
”Så kvinnor kan inte bli statsministrar?”
”Jo, absolut!”
”Ja, men…?”
”Det är bara det att de inte blir älskade.”
Miljöminister Charlotte Damgaard diskuterar politikens villkor med medarbetaren Henrik Sand i Hanne Vibeke-Holst roman Kronprinsessan. En fullkomligt briljant bok! Läs den – nu!
