Steffanie Esse

– bloggnörd sen 1998

du och din blogg

with 3 comments

Det är väldigt ofta önskan att skriva perfekt som står mellan oss och vårt skrivande, så att vi ska slippa råmanus eller ens obearbetade stycken. Vi vill kunna åstadkomma en färdig perfekt produkt. Den önskan, att unvika vad vi tänker på som återvändsgränder, håller oss ofta borta ifrån skrivande. För att kunna skriva fritt, måste vi vara villiga att skriva mindre formellt. Vi måste tillåta vårt skrivande att bli en process, som hjälper oss att få fram tankar. ”Skriv ned det. Du kan alltid ändra det”, ändrar jag måttot till när det gäller skrivande. Det här är en tumregel när det gäller förstamanus. Det här är startstrecket. Det finns en glädje i att lägga ut ett spår. Det är en live-förställning och det är verkligt. Därefter kommer det redaktionella arbetet: val, val, val.


Ifrån Skriva för livet av Julia Cameron.

Att blogga är att tänka, fast i fast form. Det du skriver är inte färdigtänkt och inte perfekt. Du kan blogga dig in i en återvändsgränd, men tanken du tänkte är inte misslyckad för det.

Din blogg är din egen live-show. Den ska vara spontan och ärlig och får inte åläggas perfektionismens bojor. Om du bara skriver för att verka smart och klyftig och för att visa upp dig, hur mycket får du då ut av det?

Du kommer inte få nobelpriset i litteratur för din blogg. Och det är inte heller meningen. Betrakta dina blogginlägg som steg på vägen, som ett obearbetat råmanus. Och har du har andra ambitioner än ditt eget välbefinnande med skrivandet, så håller bloggen det du tänkt i tryggt förvar till dess det är dags att plockas fram och bearbetas vidare.

Written by steffanie

maj 10th, 2004 at 6:48 f m

Posted in citat

Tagged with

«
»

Facebook-kommentarer

3 Responses to 'du och din blogg'

Subscribe to comments with RSS

  1. Jo, nog är det många gånger jag tänkt att jag kunde ha formulerat mej på ett annat sätt…

    Desirée

    10 Maj 04 at 8:42 f m

  2. Intressant det du citerar från Julia Cameron. Det är precis så jag jobbar när jag skriver i jobbet. Jag skriver ner kladd hur som helst, som jag tänker, och stramar åt sedan.
    Ibland vill någon se i början – men det går inte att förstå för någon annan. Sedan karvar jag fram en sammanhållen text ur det.

    Chadie

    10 Maj 04 at 9:19 f m

  3. Chadie>> Exakt. Att visa nåt halvfärdigt, halvtänkt är förödande. Några gånger har jag gett med mig, men det blir inte bra.

    steffanie

    10 Maj 04 at 10:02 f m

Leave a Reply