Archive for the ‘studier’ Category
Kursknarkare
Ja, jag erkänner. Jag älskar att gå på kurs! Utveckla nån slumrande talang. Bilda mig. Komma vidare.
Eller kanske snarare så här: jag älskar jag tanken på att gå kurs.
För det är inte alltid jag kommer iväg. Men jag anmäler mig ofta och vid varje terminsstart drömmer jag om alla nya fantastiska kurser som finns. När kursknarkeriet dessutom kombineras med tidsoptimism, som i mitt fall, kan det bli riktigt farligt… både får ekonomin och orken. Men det hindrar såklart inte mig!
Nu det nytt år. Nytt decennium till och med! Och jag surfar på studieförbundens webbsidor och letar roliga kurser. Här är några roliga som jag hittat, frågan är bara vad jag ska välja?
Fotografisk bild – komposition och bildanalys
Illustrationsteckning – från idé till produkt
Rösta i kommentarerna! 
blivande teaterapa?
I somras gick jag en tre veckor lång grundkurs i foto på Gotlands folkhögskola. Sommaren innan dess gick jag en veckolång skrivarkurs på Biskops-Arnö.
I sommar skulle jag vilja gå en kurs i improvisationsteater på Fridhems folkhögskola!
spara eller inte spara
Min kombinerade städning och utrensning tuffar vidare. Dagens fråga lyder: bör man spara anteckningsböcker ifrån fyra års högskolestudier? Att slänga dem känns plågsamt eftersom jag ändå lagt ned en hel del tid på att författa dem. Och säkerligen innehåller de en hel del kloka tankar också, som jag kanske kan ha nytta av någon gång i framtiden…
Jag är världens sämste student.
Jag är världens sämste student. Jooo, jag lovar, det är sant! Eget ansvar är inget för mig. Högt tempo och hårt styrda studier utan egen frihet alls vore nåt för mig. Lite som jag inbillar mig att det är på civilingenjörsutbildningar, inte för att jag med säkerhet vet att det förhåller sig så, jag vädrar bara mina förutfattade meningar.
Thaamaas inlägg på Hypodea träffade mig mitt i veka livet.
bäversafari
Häromdagen trillade alla vårens kursprogram ner i brevlådan. ABF, Studiefrämjandet, Folkuniversitetet och allt vad dom nu heter. Min syster hade också fått katalogerna och vi skrattade tillsammans i telefon åt alla tokiga kurser man kan gå: bäversafari, pappslöjd, sy din egen bikini, betala räkningar på internet (3×2 timmar – men herregud hur lång tid kan det ta att visa nån det?).
Anyway. Bäversafarikursen fick mig att minnas sommaren 1994 då jag i ett anfall av… ja jag vet inte vad… anmälde mig till en 10 poängs orienteringskurs i biologi på Göteborgs universitet. Jo, just det ja, nu minns jag, jag trodde inte jag skulle få nåt sommarjobb och ville gardera mig med en sommarkurs för vilken jag även kvitterade ut tio veckors studiemedel. En halv termin alltså. Nu slutade det med att jag fick två jobb plus att jag gav mig den på att genomföra bäversafarin… f´låt… orienteringskursen i biologi. Hela den sommaren försvann i ett jobb-och-plugg-töcken men tyvärr missade jag tre poäng i zoologi. Muntan hölls nämligen av en ung nitisk doktorand som till skillnad från de andra sommaravslappnade lärarna där man i princip fick godkännt bara man var närvarande, körde stenhårt med detaljerade frågor om gud och hela universum och jag var stentorsk.
Det här var nio år sedan och man skulle väl kunna tro att jag lagt detta bakom mig nu, man kan inte lyckas med allt man gör och det är bara att inse att jag aldrig kommer bli biolog. Jag vill inte bli biolog heller så allt borde vara toppen och fullständigt oproblematiskt.
Men så enkelt är det inte! Nix. Jag lider nämligen av en perfektionssjukdom som innebär att jag hatar oavslutade saker. Det stör mig nåt våldsamt att jag har 7 poäng i biologi som jag aldrig kan räkna i nån examen. Jag tog ju studiemedel för den här kursen! Jag vill ha ut nåt av skiten, även om det aldrig kommer betyda någonting för någon.
Så jag undersökte möjligheterna att tenta av de här tre poängen i efterhand (jag vet att jag är helt bäng) och ser man på, orienteringskursen i biologi vid Göteborgs universitet ges numer även som webbdistanskurs (tack gode gud för webben) vilket betyder att jag skulle kunna delta ifrån Stockholm och bara åka ned en helg för att delta i laborationerna.
Jag borde inte hålla på med sånt här, jag borde nöja mig med att skriva min c-uppsats den här terminen och skita i alla bäversafarier och pappslöjdskurser och tre saknade skitpoäng i zoologi. Det är typiskt mig att ge mig in i 7000 projekt där jag underskattar tidsåtgången och överskattar min egen förmåga att orka. Kan nån ta mig i örat tack!
PS/Jag har mejlat zoologiska institutionen och står nu på en reservplats till kursen /DS
Mer söt än intelligent
Den kvinnans äkta man skulle jag inte vilja vara!
Jag sitter vid mitt skrivbord, papper och pennor och suddigummiskräp överallt. Försöker plugga, försöker tycka att demonstrativpronoment är roligt och intressant.
Den kvinnans klädkonto skulle jag inte vilja betala!
Men det går seeeeegt. Jag tänker på allt annat som jag inte borde ägna tid och kraft åt nu istället.
Hon brukade glömma kvar åtminstone ett paraply i månaden på tåget.
Det vore roligt att analysera våra översättningsmeningar ur ett könsperspektiv faktiskt. Roligare än att lära sig demonstrativpronomet.
Hon är mer söt än intelligent.
Det verkar som jag får journalista i sommar i alla fall. I Finland. Och precis dom veckor jag vill arbeta, nämligen i augusti. Kul. Ich freue mich darauf.
Nutella ist gut für die Seele.
Jawohl! I natt skall jag stänga av min mobiltelefon. Så här seeeeg kan jag inte vara imorgon.
tri-lingual
Jag funderar på det här med språk.
I am convinced that I speak excellent English. Ich bin überzeugt davon, dass ich ausgezeichnet gut Englisch spreche. Better than I ever will be able to speak German. But since I got to Innsbruck, I seem to have forgotten most of it. When I open my mouth to say anything in English, Wörter in Deutsch kommen aus. I can´t understand what happend to me.
I bought a book today, ”Cause of death” by Patricia Cornwall. Reading in English will perhaps help me brush up my sleeping English vocabulary.
I wonder if it would be possible for me to concentrate on all three languages? German, English and Swedish. And I wonder if I ever could develope such a feeling for English or German that I have for my mother tounge.
Skulle jag kunna skriva personligt, skriva dagbok till exempel, på ett annat språk. Auf Deutsch? In English?
Ich habe keine englisch-schwedisch Wörterbuch nach Innsbruck mitgebracht und muß deshalb in Doris englisch-deutsch Wörterbuch nachschlagen. That is kind of amusing ”His tone was omnious (unheilvoll)… ”You ever had to wade (waten) through a sewer (Abwasserkanal) with no light on?” ”I realised the hose (Schlauch) must be snagged (hängen bleiben), explaining why was so taut (angespannt).”
Two of my and Elin´s classes started today. We are taking Stilistik E for Mrs Heller und Idiomatik E for Mr Oberhofer at the Institut für Translationswisseschaft. I think both classes will be interesting, especially the Stilistik, ich möchte gern lernen, bessere Texte in deutsch zu schreiben.
Nu är jag dödstrött. Skall gå och sova och läsa lite i min deckare. På engelska.
Tänk på tyska
”Du måste börja tänka på tyska. Du kan inte hålla på och översätta allt till svenska. När du drömmer på tyska då vet du att du kommit en bra bit på väg”
Sa en av mina lärare till mig förra veckan.
Ich muß auf deutsch denken. Ich muß auf deutsch denken.
Jag pratar ju med mig själv på tyska tänkte jag. Räknas det?
Gott hilft dem Fleißigen
Gud har talat till mig via e-post idag. Från sitt kontor på Kungsgatan i Göteborg. Först trodde jag inte att det var sant. Jag var tvungen att titta två gånger och nypa mig hårt i armen därimellan. Men det var sant.
»Jag har idag godkänt din utbetalning. Inom tre bankdagar kommer pengarna sättas in på ditt konto.«
åh vad trist allt är
Jag gjorde några bra saker förra veckan även om det inte kändes så. Jag har rättat och skickat tillbaka mina bokrecensioner ”Die Geschichte von Herrn Sommer” och ”Der Vorleser”, jag har gjort och skickat in tre arbeitsauftragen och ett excerpt till Germanistik-kursen. Jag har tom börjat läsa på ”Die Deutsche Sprache gestern und heute” som vi skall ha läst till anfang Februar. Inte illa för att vara mig!
Jag drar FEM streck i min långa Att-Göra-Lista. Med rödpenna. Det blir mer effektfullt så.
Har läst ut ”Selbs Justiz” också och skrivet en kortkort-recension. Min målsättning under våren är att läsa så många böcker på tyska som möjligt. Är fortfarande faschinerad över att det funkar! Att jag kan läsa på tyska! Wow liksom. Det är en ny känsla, förut har jag bara läst på svenska har inte ens orkat läsa på engelska.
Jag har gjort lite research och hittat en österrikisk deckarförfattare som heter Wolf Haas. Han har skivit fem-sex böcker och en av dem -”Komm süßer Tod” – gick nyligen upp på bio. Vill se. Letade efter en Haas-bok förra veckan när jag gjorde en räd i Innsbrucks största bokhandel men kammade noll. Alla ex var slut. Gick hem med ”Der Puppengräber” av Petra Hammersfahr istället. Det gjorde inte så mycket, henne är jag också nyfiken på. Hon är tyska, född 1951 och har givit ut ett antal böcker och fått ett antal tyska krimi-pris. Jag vet inte om hon översatts till svenska men jag känner iallafall inte igen hennes namn.
Under räden i bokhandeln noterade jag att både Åke Edwardson och Helen Tursten blivit översatta till tyska. Kul! Båda två tillhör ju mina favoriter. Svenska författare verkar ligga högt i kurs i det tyskspråkiga rummet, både Henning Mankell och Marianne Fredriksson har legat fast förankrade på topplistan över mest sålda böcker hela hösten.
I fredags åkte Elin, Matilda, Malin och jag spårvagn till Fulpmes. Det skulle enligt uppgift vara en såpass vacker resa att det var värt tiden (nästan två timmar tur och retur). Åh jovars. Inte illa. Jag tog lite kort med min digitalkamera.
Majoren i reserven har föresten hört av sig och kallat till marschträning den 2:e och 23:e februari. Jag är på.
Prinses Julianalaan 68
Rocks and sand below, endless sky above.
And today, no phone, no fax, no appointments, no plans.
Just me. Out here.
With the light casting it´s magic on my wandering.
If I end up somewhere, I do.
If I don´t, small matter.
Right now, I´m here…
Jag saknar semestern. Har ursvårt att komma upp på mornarna. Idag sov jag till halv tie. En vanlig onsdag! Katastrof!
Dikten ovan har inte jag författat. Däremot har jag skrivit av den alldeles själv. Från en dassdörr i Lindas studentkollektiv när hon pluggade i Rotterdam för nåra år sen. Den är rätt skön.
Idag har jag suttit hemma och jobbat på examensuppgiften till tidningsdesignkursen.
Vi skall göra en framsida och ett uppslag till en dagstidning. Vi får själva välja format på tidningen och jag tänker försöka med ”smal broadsheet”, dvs fullformat på höjden men en spalt smalare på bredden. DN, GP och Sydsvenskan hade planer på att byta till ”smal broadsheet” förra året men lade av någon anledning ned projektet. Synd, jag provade att bläddra i ett reklamblad med dom måtten och tyckte det kändes helbra. Det ingav samma förtroende som vanlig broadsheet utan att uppslagen blir så groteskt stora att det är som en hel gymnastiklektion att vända blad.
Lina och jag var på bio igår och såg ”Vingar av glas” och jag fick en idé till mitt journalistiska c-arbete (istället för c-uppsats). Nu skall jag ju inte göra det till våren som mina klasskamrater eftersom jag skall ju ta studieuppehåll och läsa fristående kurser ett tag, men ändå. Idéen är jävlit bra! *hemlighetsfull*
Ikväll är det ju-jutsu.
studiebesök på Kronobergshäktet
8,2 kvadratmeter. Pissgula betongväggar. Väggfast säng med galonmadrass. Ett litet skrivbord och ett handfat. Fönster med galler. En tidigare gäst har ristat in sitt namn på väggen ovanför dörren.
Där sitter dom. Inlåsta 23 timmar om dygnet. Är man inte knäpp när man kommer in, hur undgår man att bli det?
Tänk er en yta på 8,2 kvadratmeter, räkna bort den plats säng och skrivbord tar, och försök föreställa er att ni skall leva där i princip hela dygnet. Jag skulle bli galen! Jag skulle verkligen bli galen!
Inte kunna ta en prommenad, få en nypa frisk luft, höra stadens ljud eller känna dess dofter i näsan. Inte få läsa tidningen, se på teve eller lyssna på radio. Inte bestämma nånting själv. Ingenting!
Jag skulle bli galen, sanna mina ord. Det är tur att jag är en laglydig medborgare. En som tillhör gruppen ”ännu inte anhållna”. För fy fan för att sitta på häkte.
Och hur länge sitter dom då? Lasermannen har rekordet berättar vår ciceron. Tre år satt han.
Tre år på åtta och en halv kvadratmeter, inlåst 23 av dygnets 24 timmar. Annars sitter folk sällan häktade mer än 12 månader. Men i Sverige finns inte någon lagstiftning som reglerar häktestider. Många andra länder har en bortre tidsgräns och är inte åtal väckt inom si och så många år eller månader släpps den häktade. Men inte i Sverige. Därav världsrekordet för Lasermannen.
När jag lämnar Kronobergshäktet efter två timmar känner jag mig matt. Kan inte riktigt släppa eller sortera intrycken och tankarna yr omkring i huvudet när jag prommenerar mot T-centralen…
McQuail-citat
Ibland knyter kurslitteraturen an till något som för tillfället är aktuellt. Fantastisk och ovan känsla 
Igår när jag satt hukad över McQuail fann jag följande passage.
There has been a continued debate in many countries over another issue of control – that concerning morals, decency and portrayals of matters to do with pornographic sex, crime and violence. While direct censorship and legal limitations have diminished in proportion to more relaxed moral standards in most societies, there remain limits to media freedom on grounds of the protection of minors from undesirable influence . The issue has become further complicated by similar claims on behalf of women, who may either be portrayed in degrading circumstances on risk becoming the object of media-induced pornographic violence.
Appråpå ”Shocking Truth” då alltså Annars har Linda och jag tränat och pluggat tillsammans. Vädret ute var skitfint men vi stängde in oss först på gymmet och sedan med kurslitteraturen.
”Qualitative methodologies for mass communication research”
Okej, okej så långt har jag fattat. Kvalitativ och kvantitativ. På det ena sättet samlar man in en satans massa siffor som man sedan bearbetar och drar slutsatser. På det andra sättet sitter man i knäet på sina studieobjekt och betraktar. Eller så intervjuar man dem i flera timmar eller dagar. Eller både ock. Nä det låter ju inte så himla komplicerat. Men be inte Klaus Bruhn Jensen och Nicholas Jankowski förklara det för er bara. För då blir det inte lätt att förstå.
Synd att det är just dessa herrar som författat böckerna till vår tenta. Och vad är det för fel på böcker översatta till svenska? Det måste väl ändå finnas någon rad skriven om massmediaforskning på svenska?
Usch vad jag gnäller. Ja det gör jag verkligen och det beror på att huvudet är som segt tuggummi efter att ha tragglat ”Qualitative methodologies for mass communication research” mellan 10 och 17. Sådeså.
allt jag INTE skulle gjort
Avsikten under fredagen var att plugga. Därför gjorde jag precis tvärt om.
Jag diskade, tittade på inspelade Ally McBeal, mailade, planterade om tre krukväxter, dammsög, bar ut tidningar till pappersinsamlingen, lagade en god och omständig lunch, drack kaffe, tittade på slutet av en deckare från förra helgen, tränade två timmar på gymmet, tog ett bad, tittade på den rafflande avslutningen på Minette Walters ”Skulptrisen” och sedan, ja sedan var jag så trött så jag var tvungen att gå och lägga mig. Jobbit va?
flitig student
Att jag har pluggat idag! Och allt är Lindas förtjänst. Hade hon inte dragit iväg mig till gymmet i morse hade jag antagligen suttit hemma och spelat på läppen ännu. Istället hamnade jag på Studentpalatset och ägnade mig åt flitiga studier i flera timmar. Hurra!
Vad är det som händer i Österrike egentligen? Hallå liksom, kan nån skaka om dem litegrann?
”Fucking PBS”
Hur kommer vi skaffa oss information om vår omvärld i framtiden? Kommer papperstidningen dö? När finns e-bläck och elektroniskt papper att köpa? Hur jobbar framtidens journalist? Kommer nyheter produceras och säljas precis som vilken stapelvara som helst?
Jag har läst så många framtidsprognoser att huvudet snart går i spinn. I en rapport trodde författarna att papperstidningen skulle vara död och begraven 2005. De enda papperstidningar som skulle tillverkas då var på Skansen. Av pensionerade journalister.
Jajamen. Jag tror det tidsperspektivet är väl optimistiskt. Vårt samhälle är nog lite mer tungrott än så. Tack och lov kanske man skulle säga…
Föreläsning i vetenskapsteori idag. Hon e bra hon föreläsaren. Och det känns tryggt eftersom det är hon som skall handleda våra b-uppsatser senare i vår. Jenny och jag snackade lite om ämnesval och vi börjar närma oss vad som eventuellt skulle kunna kallas en avgränsning
Ibland hänger jag upp mig på väl töntiga grejer som hjärnan sen vägrar släppa. PBS är en sån töntig grej. För några månader sedan tittade jag på ”The Pelican Brief” på teve. Ni vet, Julia Roberts som juridikstudentska från Södern och Denzel Washington som skjutjärnsjournalist på stora huvudstadstidningen. I en scen säger den onde ”Fucking PBS” samtidigt som en naturfilm rullar i bakgrunden. Det lämnades ingen förklaring till var PBS är för nåt. Och jag undrade. Och fucking PBS satt ohjälpligt fast som tuggummi i hjärnan.
Igår passade jag på att fråga Glenn. Han svarade:
PBS=Public Broadcasting System, is actually a non profit organization, partly funded through government grants, partially through individaul and corporate sponsorship.
it’s a network of stations across the united states and there’s no advertising allowed.
Cool! Och dom har en hemsida också. Då fick jag lära mig nåt idag också.
Orsaker till brott
Jag har kommit igång med pluggandet, kors-i-taket! Siktet är inställt på nästa lördag och 10-poängs tentan i kriminologi. I torsdag var jag uppe på expeditionen och hämtade lite exempeltentor. Check this out:
I vilken mån kan man påstå att narkotikamissbruk och alkoholkonsumtion är ”orsaker” till brott eller att personer blir kriminella?
Vilken betydelse fick perspektivet med den symboliska interaktionismen-stämplingsperspektivet för den kriminologiska forskningen?
Hur stor andel av en ålderskull blir ”kriminell” och vilken skillnad föreligger mellan pojkar och flickor?
Nåra sysselsättningsproblem den närmsta tiden kommer jag inte ha. Men det gör faktiskt inget, att studera brott och straff är så intressant att jag gärna lägger ned den tiden.
Suzi och Annsofie har börjat layouta milleniets första nummer av Victor. Själv ansluter jag på torsdag och fredag. Till det här numret skall vi byta både format och tryckeri *burr* Känns lite pirrigt.
