Jag älskar böckerna och trots att filmmakarna gjort om en del så är ändringarna inte så störande att de påverkar betyget. Nu längtar jag redan efter uppföljaren!

Googlade föresten lite på Hedestad och fann det här roliga reportaget på Gnestas hemsida

På fredag börjar Räddningstjänsten Syds reklamfilm sändas i tv4. Syftet är att uppmärksamma medborgarna på att de själva faktiskt kan förhindra olyckan. Tjyvkika redan nu!

(Papperslappen Mats håller i handen är den checklista alla hushåll i Malmö, Burlöv, Kävlinge, Lund och Eslöv fått hem i brevlådan under förra veckan.)

Filmen handlar om familjelivet vedermödor med fokus på systrarna Rachel och Kym och deras mamma och pappa som är skilda och lever med nya respektive. Alla försöker dom manövrera genom livet utan allt törna i allt för hårt, men blir gång på gång varse om hur svårt det är att frigöra sig från gamla familjemönster.

En bra och intressant film som är lagom snyftig!

UPDATE: Jag hamnade på bild i mingelreportaget! Observera hamsterkinderna!

UPDATE 2: Idag recenserade Sydsvenskan filmen inför premiären och gav den 4 av 5 i betyg.

När sjuksköterskestudenten Jonas räckte fram handen sa samma tjej bara ”Jag hälsar så här” och förde höger hand mot hjärtat istället. Jonas fann sig blixtsnabbt och hälsade på samma sätt.

Carl Hamilton menade att ta i hand gör vi i Sverige och vill man inte det kan man åka hem. ”Jag är född här”, kontrade en av tjejerna. ”Vart tycker du att jag ska åka?”

Är det så viktigt att alla hälsar på samma sätt för att passa in i Sverige? Finns det inte saker som är viktigare än just hur man hälsar?

The Wire är föresten Barack Obamas favorittv-serie. Men det kanske ni redan visste?

Vaxar!? utbrister Miranda, det har jag inte tid med, varpå Samantha replikerar:

”I could be on death row and not have that *situation*…!”

*fnissfniss**

Inspirerad av detta slängde vi ut veckans webbfråga här på hennessajten och frågade vilken besökarnas favorittvserie var. Alternativen man kan välja mellan är Greys anatomy, Cashmere Mafia, Private Practise, Andra Avenyn, Tell me you love me och CSI.

Hittills leder Greys anatomy med förkrossande 63% medan min nyfunna favorit Tell me you love me ligger på ynka 1,8%! Vad är det med folk? Beror det på att dom inte har Canal Plus eller att dom inte gillar serien?

Läs hela intervjun med David Hellenius på tidningenhennes.se.

Läs hela intervjun med Daniel Wahlgren på tidningenhennes.se.

»Död och försvunnen« var såklart mycket spännande och välgjord. BBC verkar inte kunna misslyckas med sina deckare. Jag gillade också greppet att sända alla avsnitt på rad så man slapp vänta en hel vecka på uppföljningen. För egentligen är jag dödstrött på det där oldschool-sättet att titta på teve och minns inte när jag lyckades följa en ett-avsnitt-per-vecka-serie sist. Nä, antingen får det vara en serie med avslutande avsnitt som sänds varje dag och som man kan missa då och då utan att för den skull förlora grepp om handlingen (typ »CSI«), eller så får det vara en miniserie med 2–3 avsnitt som sänds under en helg. Hörde ni det, SVT?

Look kid, I shouldn’t have to explain myself. I’m from the old-school. You wanna raise your hand, you give her your last name. Then it’s none of my fuckin’ business. Until then, keep your hands in your pockets. We understand each other?

Nymuckade Richie Aprile läxar upp Tony Sopranos hantlangare Christopher Moltisanti som är sambo med den förstnämndas brorsdotter i tredje avsnittet, andra säsongen.

Ja, jag vet att jag ligger lite efter… Citatet finns till och med som Memorable quote på IMDb.

Allt började när vi fick igång teven men inte hade ställt in kanalerna rätt. Helt plötsligt var TV8 på treans plats och jag fann mig själv parkerad i tevesoffan redan klockan 10 på förmiddagen.

Förmiddagsteve – höjden av dekadens!

Fast jag tröstar mig med att programmet Selling yourself nog är nyttigt. Lite som havregrynsgröt. Programidéen är att hjälpa en arbetsgivare hitta rätt person till ett utlyst jobb. I dag sökte man en bröllopskoordinator. Igår en projektledartrainee till en reklambyrå. I förrgår en fastighetsmäklare.

Undra vad jag borde försöka sälja mig själv som?

Jo, evighetsjakten på mördare i Midsomer tar sin början!

Jag rattade in dansk teve någon gång i våras och hamnade mitt i ett avsitt av Morden i Midsomer (fast textat på danska då) men det kändes helt fel. Så dags på året ligger kommissarie Barnaby och hans kollegor i ide. I allafall i min värld.

Perfekt utdraget duschdraperi!

Igår kväll kom jag till den skrämmande insikten att jag har vissa likheter med Monica i Vänner! Vi bär nämligen båda på övertygelsen att duschdraperier som inte dras ut efter duschning möglar!

1. Om man tillhör en grupp men inte delar dess majoritetsuppfattning – finns det frågor som är så viktiga att man är beredd att gå över till fiendesidan och kämpa mot sina forna gruppkompisar?

2. Om man uppfann ett botemedel mot alla obotbotbara sjukdomar/genetika defekter – är det då självklart att bota alla som har dessa?

3. Och vad går gränsen mellan en genetisk defekt och individuell variation?

4. Är det rätt att plastikoperera sig? Om ja, av vilka skäl då?

5. Är djävulen en kvinna?

Knuff-länkar om X-Men 3

Men herregud – ett teveprogram om dialekter! Det låter ju hur trist som helst! Och nog skulle det kunna göras ungefär hur tråkigt som helst också – men Lindström lyckas på något märkligt sätt med det omvända. Han och hans programteam gör något mycket unikt – nämligen att få ett torrt ämne ämnet både roande och lärorikt.

Varför är inte Lindström chef för Utbildningradion? Han skulle förmodligen kunna göra roliga program om i princip vad som helst!

Handling: Filmatisering av det öde som drabbade medlemmarna i Vita Rosen, gruppen av studenter vid universitetet i München, som 1943 greps för att ha spridit Hitlerfientliga flygblad, dömdes för högföräderi och avrättades.

Omdöme: Genom sin vägran att kapitulera, genom att ståndaktigt stå fast vid sin övertygelse tvingar Sophie Scholl grisen att grymta under juristkappan. Nazisternas tunna civilisatoriska fasad rämnar när de halshugger en grupp studenter för att de sprid pamfletter på universitetet.

Filmer efterlämnar felr frågor än svar: Skulle jag vågat agera så modigt som Sophie Scholl? Borde hon tagit Mohrs erbjudande om att ge sin bror hela skulden (han hade ju redan erkänt att det var han som ensam gjort spridit flygbladen? Vad gör en död frihetskämpe för nytta? Hade det varit bättre att spela med och försöka skjuta regimen i sank på annat sätt? När når en människa gränsen för sitt samvete? När är döden är föredra framför att spela med diktaturteatern? Tycker Christoph Probst tre barn att han gjorde rätt som valde kampen mot Hitler framför dem?

Sophie Scholl och de andra medlemmarna i Vita Rosen dog inte förgäves. De symboliserar civilkurage och betedde sig så som jag tror de flesta tyskar efter kriget önskar att de gjort under kriget.

Elin berättade att den mest populära person att uppkalla skolor efter i Tyskland är Astrid Lindgren. Därefter följer Sophie och Hans Scholl. Inte utan att…

Besserwisseri: Vem fasen har gjort den undermåliga översättningen av filmen undrar både Elin och jag. Groß betyder inte stor när man pratar om personer, utan lång. Umschlag betyder inte omslag utan kuvert, speciellt när de just klistrat igen 200 stycken kuvert. Och bestätigen betyder inte medge utan bekräfta, vilket ger en helt annan betydelse.

Länkar: Filmens hemsida på tyska, Sophie Scholl – die letzten Tage (på IMDb)Sophie Scholl und die weiße Rose (dossier på Bundeszentrale für politische Bildung).

Anyway,

Det skall vara kalla spår och DNA-analys nu för tiden. Titta bara på senaste tidens deckare:

• Amerikanska Kalla spår (Cold Cases) med Lilly Rush som gräver i dammiga kartonger i sedan länge avstannade utredningar.
• Mördare okänd (Waking the Dead) med Peter Boyd ( i ledningen för sitt ”Cold Cases Team”.
• Blackjack med Jack Kempson som efter att ha skvallrat på en kollega förvisas ned i polisarkivet där de håller på att digitalisera gånga brott.

- Jag kunde ju iallafall ha prövat mina egna vingar. Flyttat nånstans…
- Flytta härifrån??? Nej, nu smakar vi på den mjuka pepparkakan tycker jag!

(doktor Schenker försöker tafatt trösta sin 50-åriga dotter Emily när hon bölar över sitt långtråkiga ö-liv, sin övervikt och det stundande klimakteriet i den första delen av Carin Mannheimers nya teveserie Saltön)

German Films Go North

(tipstack till underbara Elin)

Det är inte många tevedeckare som får mig att plocka fram den skottsäkra kudden men Mord i sinnet hör definitivt dit!

Man får inte låta sig nedslås av en minnesförlust.

– Vad blir jag skyldig?
– Ser du mig i rännstenen med ansiktet nedåt, vänd på mig.

Guds nåde råder i himlen men här på jorden måste man hjälpa sig själv.

Staten syndar inte.

Fyra guldcitat från favoritfilmen Mannen utan minne som jag såg om idag.

(pappan till förväntansfulla fyraåriga dottern då filmprojektorn gick sönder innan bion ens hann börja)

Fan vilken bra serie!

Varför gör som så här, Mankell och Guillou? Dom är ju bra egentligen. Varför skrev dom inte en kortare och tätare story utan fåniga kopplingar till sina fornstora dar? Man sitter ju bara i tevesofan och undrar när Carl Hamilton ska dundra in med buller och bång och rädda både Talismanen och Wallton och få hela kungariket som belöning. Plus Ann-Britt Nordin.

Vart är Åsne?

Av Åsne Seierstad, som skötte ruljansen under de kritiska dagarna då bomber och granater trillade som fallfrukt, syntes inte minsta glimt. Har hon fått kicken nu då eller?

Jag saknar Åsne. Åsne är bra.

Så kommer då veckans avsnitt som var en fullständig orgie i känsloutbrott. En båt närmar sig robinsonstranden och när Leif förstår att hans Anna är där ombord kastar han sig ut i böljan och simmar ut till henne. Det där var värre än alla kärleksstorysar jag sett på länge! Dom kysser och kramar varandra och Leif ser så lycklig ut som han aldrig gjort förr. Han är hel. Hans Anna är där. Resten av världen kan fara åt pipsvängen.

Och som om det inte vore nog så förlovar dom sig också! Men herreguuuuud!

Jag sitter i soffan hemma hos kompisen och vi bölar ikapp. Det kan inte hjälpas, vi är så lycklig för Leifs och Annas skull.

Vad som händer i resten av programmet är spelar ingen roll. Det enda bestående minnet är Leifs lyckliga leende.

Äkta kärlek finns. Det har Leif och Anna visat.

(och tack svt, idag var ni värda licenspengarna!)

Trött på smulorna, vill vara vara sloken inte myrorna
Rensa från Malmö till Kiruna, representera syrrorna
Varit hungrig länge, dags att käka som Ken, Blues, Petter
För jag svälter, mörka dagar man tror dom é nätter
Men jag ser gryningen vid horisonten, yo, solen
Feven erövrar tronen för hennes rhymes é kanoner
Ni är kungar på scen? Vilket jävla skämt
Vore jag er skulle jag lägga benen på ryggen som Mehdi Tayeb
För skabbiga mc´s av alla sorter kommer drabbas
Jag mördar deras karriärer som och frias som Barabas
Sanningen svider, vi skrider mot nya tider, va
Nya tider, va? Dags att ni glider, va?
Ni kallar er äkta men det é en massa jävla prat
Ni är bara doppade, yo, här kommer 24 karat
Bana vägen för Feven, det é de minsta jag kräver
Inga ord jag skräder, vargen i fårakläder

Jag som aldrig tyckt om hiphop diggar Feven stenhårt.

Fick låna G.I. Jane av Magnus i helgen. Alltså, det är lite pinsamt att erkänna men jag tycker den är skitbra. Demi Moore som Jordan O´Neill, första kvinnan som genomgår Navy SEALs träningsprogram.

Nu handlar om det om porr. Dokumentärfilmen ”Shocking truth” har get s-kvinnor och andra tyckare eld i baken. Själv vet inte riktigt vad jag skall tycka. Det klart att det inte är bra om starka människor utnyttjar svaga människor. Men denna plötsliga upprördhet förvånar mig. Var det verkligen någon som trodde att porrbranchen var en trevlig branch? Att porrfilmsproducenter är mönsterarbetesgivare som håller utvecklingssamtal med sina medarbetare varje halvår och aldrig utnyttjar någons utsatthet och bara gör snälla porrfilmer? Att det är en skitbranch som producerar skit, för skit, är väl inget nytt egentligen.

S-kvinnorna med Inger Segelström i spetsen verkar helst vilja ställa de två manliga cheferna på Canal+ och TV1000 vid en skampåle på Sergels Torg. Där kan dom minsann få stå och utstå folkets spott och spe. Nån måste ju bära skulden, eller hur?

För det första, MMS (Mediamätning i Skandinavien som mäter tittarsiffror) säger att tittarsiffrorna på TV1000 och Canal+ på porrfilmskvällarna är så små att de inte ens säkert går mäta.

För det andra, det är intressant att diskutera och undersöka attityder till sexualitet och porr, men är det verkligen säkerställt att det är porrfilmernas fel att åtta unga män våldtar en 14:årig flicka i Rissne?

Javisst, porrfilmer är något konkret. Låt säga att vi förbjuder dem, kommer attityder till sex och porr ändras då? Kommer unga män per automatik få en ”hälsosammare” inställning till sex? Kommer våldtäkterna minska?

Jag tycker vi skall diskutera och debattera porr. Det är det enda sättet att nån nånstans. Men debatten blir något snedvriden om två kanalchefer skall bli symboler för en hel samhällsutveckling. Det om något, är att banalisera en viktig fråga.

Jag råkade nämna ”Shocking Truth”i samband med ett skämt. Skämtet handlade inte om filmen eller om porr eller om något som ens hade med saken att göra. Och som ett piskrapp ven den svidande svarsrepliken genom rummet. ”Shocking Truth” var minsann inget att skämta om! Det var faktiskt allvar. Hade jag inte fattat det eller???

Öh? Skulle jag försvara mig? Eller hålla med? Eller urskulda mig att det faktiskt inte ens var ett skämt om ännu mindre hade med ”Shocking Truth” att göra?

Jag hade svårt att hänga med i handlingen. Vem var den där snubben i soffan brevid Lisa? Hennes pojkvän? Nähä, det var visste hennes bror. Okey, filmen handlar om hennes viktiga arbete med uppsatsen. Varför visar dom massa fotografier från hennes barndom? Vad har det med saken att göra? Varför berättar brodern att Lisa var den starkaste av syskonen eller att de växte upp i en känslokall familj? Vad har det med porrindustrin att göra?

Jasså, det är Lisa som är Smulan. Men då kan hon ju inte skriva uppsatsen. Den kan ju aldrig bli godkänd. Hon har ju fört handledaren totalt bakom ljuset. Jag undrar vid vilket universitet och på vilken kurs den är skriven. Kanske Uppsala? Det verkade inte vara så himla långt från Stockholm. Skulle vara intressant att läsa den.

Jag försöker tänka mig filmen utan de inklippta porrcitaten från TV1000. Dom finns ju där för att uppröra oss. Och upprörda blir vi. Varför exponeras TV1000-loggan så många gånger? Cheap trick, men ”the bad guys” är ju iallafall identifierade.

Jag kan inte hjälpa det men jag tycker inte filmen är särskilt bra gjord. Den är otydlig och luddig. Smulans öde är gripande, om detta råder ingen tvekan. Och hon aktualiserar en intressant frågeställning; finns det nån forskning om porren i Sverige? Men Smulan är nog inte den person som skall utföra den forskningen. Och även om jag personligen inte tycker filmen är bra gjord, är det bra att den gjorts. Det är nyttigt att tvingas tänka efter vad man själv har för inställning till fenomen i samhället. Och varför man tycker som man gör. Och vad ens inställning får för implikationer på andra samhällsfenomen. Och att diskutera orsak och verkan.

Är sambanden helt klara? Betyder en ökad tillgänglighet av våldspornografi i samhället att de grova sexualbrotten/gruppvåldtäkterna ökar? Eller är det en lackskoförklaring?

Nu är det dags att söka till Robinson! Och i år är det min tur, det känner jag på mig. Tänk er mig som Robinson-Steffanie med hela svenska folket *asgarv* Det hade vart nåt att berätta för barnbarnen när man blir gammal.

Glenn ringde! Hela vägen från Nort Carolina och vi pratade säkert en halvtimme. Måste ha vart superdyrt för honom. Han har ågren; skall han stanna i Charlotte eller flytta till Nya Zealand och Joanne. Ja du… flytta hit och gift dig med mig istället ville jag säga. Men det sa jag naturligtvis inte för då hade jag ju inte vart världens mesigaste längre.

Annars har jag suttit på Victorredaktionen i dagarna två tillsammans med Suzanne och Annsofi. Tidningen är nästa klar, bara personporträttet är kvar att layouta. I såhär god tid har vi aldrig vart förut. En ny trevlig upplevelse