Igår var det dags! Delfinalen 4 i uttagningen till melodifestivalen skulle avgöras i Malmö. Jag hade kirrat biljetter till genrepet på lördag förmiddag.

Arrangörerna hade rullat ut röda mattan för mig och väninnan Linda. Såklart!

Vi hade tre härliga Torleifs-fan på raden framför  som hjälpte oss att föreviga  den glada tillställningen.

Sarah Dawn Finer var såklart bäst. Åh sicken power! Jag nästan smalt i stolen när hon sjöng ända från tårna. Åh vilken härlig upplevelse! Sen tittade vi på den riktiga uttagningen på tv såklart och kunde vara sådär lite lagom besserwissriga mot resten av sällskapet som inte hade samma förhandskunskap som oss

Vi samlades alltså kring tv:n. Peter hade gjort mumsig quorngryta och kompisen Lina hade fixat fruktsallad till efterrätt. Själv bidrog jag med mitt glada humör!

Juryn på Kastellgatan kom fram till följande:

1. Nina Söderquist – Tick Tock: 7 poäng
2. Jonathan Fagerlund – Welcome To My Life: 8 poäng
3. Shirley Clamp – Med hjärtat fyllt av ljus: 10 poäng
4. Scotts – Jag tror på oss: 9 poäng
5. Emilia – You’re My World: 10 poäng
6. Alcazar – Stay The Night: 12 poäng
7. Caroline af Ugglas – Snälla Snälla: 4 poäng
8. Marie Serneholt – Disconnect Me: 13 poäng

Våra kandidater till Globen blev alltså Marie Serneholt och Alcazar med Emilia och Shirley Clamp på Andra chansen-plats. Och med sina futtiga 4 poäng kan väl lugnt säga att ingen av oss föll för Caroline af Ugglas åmanden på scenen.

Så vad hände egentligen? Marie Serneholt åkte ut direkt (WHAT?!), Alcazar (yes!) och Emilia (jajjemen!) åker till Globen och Scotts (okej då!) och bottennappet Caroline af Ugglas (VAD I HELA FRIDEN?!) till Andra Chansen.

Ur led är tiden. Och det här är ändå bara första delfinalen…

Mer om resultatet finns här, här och om låt för låt här.

1. Du hast den schönsten Arsch der Welt – Alex C, Yass
2. Lay Your Love on Me – BWO
3. Suddenly – Arash feat. Rebecka
4. Gortoz a Ran (J’attends) feat. Lisa Gerrard
5. Beautiful Morning – Ace of Base
6. Miduni Midunam – Arash
7. Laf Laf – Arash
8. Mambo – Helena Paparizou
9. Doset Nadaram – Arash
10. Kandi – Arash feat. Lumidee

Och i Spotify-version såklart också

1. You can’t hurry love – The Supremes
Den här symboliserar på något sätt barndomen även om jag inte är säker på att den är mina föräldrars favorit. Frasen ”Love don’t come easy” har etsats sig fast hos mig.

2. Forever Young – Alphaville
Min första LP-skiva. Vill minnas att jag fick den i julklapp. Åh den var ju bara sååå bra!

3. The Final Countdown – Europe
Well, jag var ung på 80-talet – need I say more?

4. Seventh Son of a Seventh Son – Iron Maiden
På gymnasiet var det hårdrock som gällde. Särskilt Iron Maiden men även AC/DC, Dio, Van Halen, Scorpions och Alice Cooper dög.

5. Son of a Preacher Man – Dusty Springfield
En kamrat utsåg sig själv till min musikaliske ciceron och försåg mig med egenhändigt komponerande blandband med titlar som till exempel ”Soffys fräsiga musikmix”. Där fanns bland annat Dusty Springfield som definitivt föll mig på läppen.

6. This is the Way – Etype
Ett litet skutt i historien och vi är framme vid eurodiscons era. Jag älskar fortfarande Etype!

7. 9 to 5 – Dolly Parton
När bredbandet kom till byn upptäckte jag Dolly och alla gamla godingar från förr. Filmen är också en favorit såklart.

8. Satulinna – Jari Sillanpä
Symboliserar min finska era från 2000–2002 ungefär. Jag fattar ju inte ord av vad han sjunger men är likväl fascinerad. Och konserten i Finlandiahuset i Helsingfors var ju maaagisk! (Satulinna betyder för övrigt Sagoborg, så mycket har jag fattat iaf)

9. Av längtan till dig – Åsa Jinder, Cajsa Stina Åkerström
Ända sedan en kompis sjöng den här låten till sin blivande man på deras bröllop har jag älskat den och får gåshud när jag hör den.

10. Hung up – Madonna
Ungefär här träffade jag min nuvarande sambo Peter och på glöggfesten där det tände till spelade dom den här oavbrutet. Jo, så minns jag det iaf!

11. My number one – Helena Paparizou
Ååååh, Peter, du är min nummer ett!

12. Gortoz a Ran (J’Attends) – Denez Prigent, Lisa Gerrard
Den här låten förknippar jag med min tjänstgöring i Afghanistan 2006–2007, även om det inte hänger ihop för fem öre eftersom den kommer från filmen Black Hawk Down som utspelar sig i Somalia. Men det spelar ingen roll, för mig är detta Afghanistan.

Och här är Steffanies 12 låtar i Spotifyversion för er som har ett sådant konto. Mycket nöje!

Gör en lista med tolv låtar som är viktiga för dig. Det behöver inte vara de tolv bästa, eller ens de tolv du lyssnar på mest, men det ska vara tolv låtar som säger något om din person eller ditt liv. Skriv gärna en motivering, någon rad om varje låt eller lite mer omfattande om hela listan. Sen skickar du vidare.
Det är ingen brådska, men när du är trött på nötter och julskinka kan du ju vilja ha något att pyssla med.

Jag håller som bäst på med min egen lista. Ännu så länge har jag fått ihop nio låtar och när jag är klar publicerar jag den här på bloggen. Nu är jag nyfiken på DIN lista! Häng på utmaningen, antingen i kommentarerna eller i din egen blogg

BWO på Stortorget.

Lina och Peter.

Kungen, Peter och jag.

Efteråt knökade vi oss ned längs gågatan till Gustavs Adolfs torg för en sista flottig festivalmåltid: dom valde vegetariskt på Astrid och aporna och jag en belgisk våffla med mjukglass (dom kan belgarna! )

Sen var egentligen tanken att vi skulle se stumfilmen ”Pansarkryssaren Potemkim” ackompanjerad av livemusik i filmtältet men programmet var försenat och musiken helt otroligt obegriplig (trots öronproppr höll jag på att bli döv) så vi tog en öl/cider/vin följt av caffelatte på serveringen utanför istället.

Efter att ha suttit och snackat tills det blev mörkt avrundade vi aftonen med ett besök vid dansbanan borta i Slottsparken. Här var det fullt med danslystna och när Sten Nilsson (från Sten & Stanley) klämde i med den gamla godbiten ”Jag vill vara din Margareta” kändes det som festivalen nådde sitt absoluta klimax. ”Nu kan det inte bli bättre” tänkte jag och gick hem och lade mig.

Och i dag har himlens portar öppnat sig över Malmö för att skölja bort de sista resterna festivaldamm. Nu siktar vi sommaren 2009! Då fyller festivalen 25 år och jag planerar redan nu att avsätta en hel semestervecka till spektaklet!

Attans! Jag skulle ha gått dit men kroknade efter en trekilometare i Pildammsparken och gick och lade mig istället… Och jag som inte ens har barn – shame on me!

Här kommer en suddig bild på Veronica Maggio som jag aldrig hört tidigare men som imponerade stort på mig.

För Malmö-festivalen såklart!

Jag har bott i Malmö i två år utan att gå på festivalen. Shame on me! Så i år tänker jag få ut det mesta av mina skattepengar genom att gå på så mycket som möjligt!

Igår uppträdde till exempel Arash på Stortorget. Jag och en god vän hade parkerat oss på gräddhyllan en bit ifrån scenen med varsinn öl i plastmugg (såklart!).

Arash gungar igång publiken på Stortorget.

Jag är barnsligt förtjust i Arash! Jag har lyssnat sönder hans gamla låtar ”Boro Boro” och ”Tike tike kardi” och nu ser jag fram emot nya albumet ”Donya” som släpps i slutet på augusti.

I Sverige fattar vi ju inte riktigt hur stor Arash är i andra delar av världen. I en intervju i Sydsvenskan för några veckor sedan berättar han hur han som ende svensk som har sålt ut Gibson Amfi Theater i Los Angeles och hur han fyllde en fotbollsarena med 30000 platser tre kvällar i rad i Tadzjikistan.

Anledningen till att  han är nästintill okänd i Sverige och megastor i andra delar av världen är förståss att han nästan bara sjunger på persiska. Och i Tadzjikistan finns den största persisktalande befolkningen utanför Iran.

Men i sitt gamla hemland Iran kan han inte uppträda eftersom västerländsk popmusik är förbjuden. Men han har uppträtt i Dubai dit semestrande iranier vallfärdar för att lyssna på honom.

När jag jobbade i Afghanistan för drygt två år sedan spelade jag Arash på kontoret en dag.

– Åh, gillar du Arash, sa en av våra lokalanställda afghaner.

– Eh ja, sa jag. Vet du vem det är???

– Javisst, han är jättestor i Afghanistan!

Dari, ett av afghanistans två officiella språk, är väldigt lik persiska. Ungefär som svenska och norska har jag fått mig förklarat. Så det klart afghanerna diggar Arash!

På Sydsvenskan finns ett klipp från gårdagens konsert.

Sydsvenskans recension av konserten.

Arash officiella sajt.

Nu har jag bidragit med min första wikiartikel om artisten Karin Turesson på den sociala musiksajten på lastfm.com. Wow och pirr, det var riktigt roligt! Jag intervjuade ju Karin inför skivsläppet för drygt en månad sen så jag passade på att använda lite av den kunskapen. Sen får vi hoppas att någon annan fortsätter att fylla på med fakta. Kanske Karin själv till och med!

Dags för dig att bidra med något! Sitter du inne med specialkunskap om något? Dags att bidra till den stora kunskapsbank som faktiskt internet utgör!

Läs hela intervjun med Karin Turesson på tidningenhennes.se.

Läs hela artikeln ”Svensk premiär för Chick Singer Night” på tidningenhennnes.se.

Men bäst av allt var Kristian Luuks härligt respektlösa kommentarer. Som när Cypern gav Grekland sin 12-poängare för tionde året i rad.

Kors i taket! Tolvan går till Grekland!

Hur många låtar?
3298 stycken – sammanlagt 9,7 dygn om man spelar dom i ett sträck.

Sortera låt efter titel
”Håll Sverige rent” sa Polaren Pär med Cornelis Vreeswijk kom först och Östens röda ros av Imperiet på sista plats.

Sortera efter tid
Om man bortser från podcastarna är Mein Teil med Rammstein längst (16,03) och Hosta med Bloodhound Gang (0,15).

Sortera efter album
Först C.C. Cowboys från albumet 2:a Augusti av Imperiet, sist Feelings från albumet Örongodis av Lars Roos. (om man bortser från alla de låtar som inte har något album alltså)

Sortera efter artist
Först 2 the Maxx med 666, sist Av längtan till dig med Åsa Jinder och Cajsa-Stina Åkerström sist.

De fem mest spelade låtarna
1. 9 to 5 – Dolly Parton
2. Africa – Etype
3. Vi er røde, vi er hvide (Danmarks VM-låt 1986) – Kim Larsen
4. Beautiful Morning – Ace of Base
5. Av längtan till dig – Åsa Jinder och Cajsa-Stina Åkerström.

Första låten som kommer upp på shuffle
Har ingen Shuffle juh!

Sök…
“sex”, hur många låtar kom upp? 3 låtar
“love”, hur många låtar kom upp? 177 låtar
“death”, hur många låtar kom upp? 21 låtar
“you”, hur många låtar kom upp? 287 låtar

Tänk alla famnar jag lämnat av längtan till dig,
för jag trodde att du fanns och väntade mig.
Ja, alla dagar jag vandrat så sorgsen och trött,
för att möta den vackraste mänska jag nånsin mött.

Jisses. Jag får bara inte nog. Den är så fiiiiin… *buuuhuuuu*

Kvällens konsert får nog räknas till en av de bästa jag varit på i mina dar, fast det slår förståss inte Bruce Springsteen på Ullevi förra året. Och det var riktigt roligt att sitta på Kungliga Läktaren, från och med nu skall jag alltid göra det

YLE:s rapportering på svenska från Istanbul.
Länktipstack till rabarbarrabarber!

Trött på smulorna, vill vara vara sloken inte myrorna
Rensa från Malmö till Kiruna, representera syrrorna
Varit hungrig länge, dags att käka som Ken, Blues, Petter
För jag svälter, mörka dagar man tror dom é nätter
Men jag ser gryningen vid horisonten, yo, solen
Feven erövrar tronen för hennes rhymes é kanoner
Ni är kungar på scen? Vilket jävla skämt
Vore jag er skulle jag lägga benen på ryggen som Mehdi Tayeb
För skabbiga mc´s av alla sorter kommer drabbas
Jag mördar deras karriärer som och frias som Barabas
Sanningen svider, vi skrider mot nya tider, va
Nya tider, va? Dags att ni glider, va?
Ni kallar er äkta men det é en massa jävla prat
Ni är bara doppade, yo, här kommer 24 karat
Bana vägen för Feven, det é de minsta jag kräver
Inga ord jag skräder, vargen i fårakläder

Jag som aldrig tyckt om hiphop diggar Feven stenhårt.

Fick låna G.I. Jane av Magnus i helgen. Alltså, det är lite pinsamt att erkänna men jag tycker den är skitbra. Demi Moore som Jordan O´Neill, första kvinnan som genomgår Navy SEALs träningsprogram.