Steffanie Esse

Vi har just kommit tillbaka från Män som hatar kvinnor och jag är alldeles uppspelt! Wow, vilken film! Jag håller inte alls med Sydsvenskans ljumma recensent Annika Gustafsson. Av mig får den betyget 4++ på en femgradig skala!

Jag älskar böckerna och trots att filmmakarna gjort om en del så är ändringarna inte så störande att de påverkar betyget. Nu längtar jag redan efter uppföljaren!

Googlade föresten lite på Hedestad och fann det här roliga reportaget på Gnestas hemsida

I bokklubben jag är med i ska vi läsa ”Viktoria” av Knut Hamsun till nästa träff. Jag beger mig till stadsbiblioteket här i Malmö och tvingar ned en stackars klämdagsarbetande bibliotekarie i magasinet för att fiska upp boken åt mig. Utgåvan är från 1920. Utan att veta vem sjutton Knut Hamsun är eller varför vi ska läsa just den här boken (jag missade ju förra bokträffen) kryper jag upp i soffan med boken och en nybryggd kopp kaffe och börjar läsa…

Jag har uppdaterat min lista med lästa böcker 2008! Är inte riktigt nöjd med tabellens grafiska utformning, cellpadding och cellspacing verkar inte funka med det här wordpresstemat. Jag meckar vidare!

På fredag börjar Räddningstjänsten Syds reklamfilm sändas i tv4. Syftet är att uppmärksamma medborgarna på att de själva faktiskt kan förhindra olyckan. Tjyvkika redan nu!

(Papperslappen Mats håller i handen är den checklista alla hushåll i Malmö, Burlöv, Kävlinge, Lund och Eslöv fått hem i brevlådan under förra veckan.)

Blev bjuden på bio av gamla jobbkompisarna på hennes igår! Förhandsvisning av Rachel getting married på Spegeln här i Malmö. Jag hade absolut ingen aning om vad det var för film när jag damp ned i biofåtöljen men det var definitivt ingen tokrolig amerikansk bröllopshistoria iaf!

Filmen handlar om familjelivet vedermödor med fokus på systrarna Rachel och Kym och deras mamma och pappa som är skilda och lever med nya respektive. Alla försöker dom manövrera genom livet utan allt törna i allt för hårt, men blir gång på gång varse om hur svårt det är att frigöra sig från gamla familjemönster.

En bra och intressant film som är lagom snyftig!

UPDATE: Jag hamnade på bild i mingelreportaget! Observera hamsterkinderna!

UPDATE 2: Idag recenserade Sydsvenskan filmen inför premiären och gav den 4 av 5 i betyg.

Carl Hamilton gjorde ett stort nummer av att två av programledarna i Halal-tv inte ville hälsa på honom genom att ta i hand.

När sjuksköterskestudenten Jonas räckte fram handen sa samma tjej bara ”Jag hälsar så här” och förde höger hand mot hjärtat istället. Jonas fann sig blixtsnabbt och hälsade på samma sätt.

Carl Hamilton menade att ta i hand gör vi i Sverige och vill man inte det kan man åka hem. ”Jag är född här”, kontrade en av tjejerna. ”Vart tycker du att jag ska åka?”

Är det så viktigt att alla hälsar på samma sätt för att passa in i Sverige? Finns det inte saker som är viktigare än just hur man hälsar?

I går somnade jag framför The Wire. Ett tecken på stor trötthet för annars brukar jag alltid orka släpa in mig i sängen innan ögonen går igen. Inte igår. Men nu, efter en god natts sömn, är jag på hugget igen! Idag ska det städas, gymmas och handlas. Och tittas klart på det The Wire-avsnittet jag somnade ifrån igår. Dessutom skiner solen på oss idag, hurra! (igår ösregnade det ju som bekant)

The Wire är föresten Barack Obamas favorittv-serie. Men det kanske ni redan visste?

Om man inte riktigt vet vad man ska blogga om kan man alltid söka inspiration bland alla memes som finns ute på internet. Kulturfyran är en av roligaste av dom svenska. Den här veckan handlar det om… tada… MODE!
1. Modeveckan pågår. Vad betyder mode för dig?

Jag brukar säga att jag inte är intresserad av mode men egentligen handlar det mer om dåligt självförstroende. Jag är osäker på vad som passar ihop och om jag klär i det. Därför föredrar jag att släpa med nån kompis när jag ska handla kläder som får hjälpa till och coacha

Det finns en scen i filmen ”Djävulen bär Prada” som har fastnat på näthinnan hos mig. Huvudpersonen Andrea är med när stylisterna på modemagasinet Runway ska visa chefredaktören vilka plagg och accessoarer de valt ut till kommande modereportage. Dom diskuterar vilket av två föreslagna bälten som ska vara med – i evigheter – och Andrea underlåter sig ett litet fniss eftersom hon inte ser någon direkt skillnad på bältena och dessutom tycker hela diskussionen är absurd (hur viktigt är två bälten som ingen ändå ser skillnad på?).

Chefredaktören Miranda Priestly, helt suveränt spelad av Meryl Streep, säger då något i stil med ”Du tror att du står över modetrenderna, att den där tre år gamla blåa skjortan du har på dig är ett uttryck för individualitet och självständighet. Att den skjortan inte varit utsatt för samma djupgående nagelfarning som dom här två bältena? Sanningen är att inget plagg hamnar på marknaden utan att noga granskats och placerats där av experter som oss. Och ingen människa står över modetrenderna, hur individuella i sin smak de än tror sig vara” (såg filmen i våras så detta är fritt ur minnet).

Dish! Där fick alla vi pretto-individualister en rejäl örfil!

2. Modebloggar är kanske de som gått bäst ur ekonomisk synvinkel, om man kikar på den svenska bloggosfären. Har du hittat någon modeblogg du tycker är bra?

Jag gillar bloggen ”Om stil – en halvgammal och halvtjock kvinnas tankar om kläder” men det var ett tag sedan jag läste den sist och nu verkar den vara bortplockad?

3. Skulle du vilja försörja dig på att blogga?

Ja det låter som ett drömjobb!

4. Vad ger bloggandet dig? Eller med andra ord: Varför bloggar du?

Jag bloggar eftersom det är ett sätt att kommunicera med omvärlden.

Igår fick jag reda på att en av mina kollegor här på Egmont är samma person som designade de på 80-talet så omåttligt populära takano-overallerna!

Jag blev helt paff! En sådan gigant har varit min kollega i snart ett helt år utan att jag hade en aning om detta!

För alla ungdomar som läser denna bloggen kan jag tillägga att en takano nog var det coolaste man kunde ha på sig typ 1986-87. Helst med mjukisbrallorna instoppade i ett par rejäla vita tubsockar samt seglardojor.

Själv fick jag till min stora sorg ingen takano-overall då :´( men min kollega har lovat se om hon inte har någon gammal som jag kan få. Eventuellt trodde hon att de kunde ha en utrangerad overall på landet. Jag håller tummarna!

Jag såg föresten Sex and the City-filmen i lördags och blev positivt överraskad! Den var mycket bättre än jag trodde den skulle vara! Och den absolut bästa repliken får tillskrivas Samantha som efter en blick på Mirandas icke-existernande bikinilinje frågar om hon aldrig vaxar sig.

Vaxar!? utbrister Miranda, det har jag inte tid med, varpå Samantha replikerar:

”I could be on death row and not have that *situation*…!”

*fnissfniss**

Feg fashionista tycker Sydsvenskans Anna Hellsten om Martina Bonniers nyutkomna bok om mode. Hon tror författaren skäms lite och inte vågar ta ut svängarna, eftersom vi svenskar blir så oerhört provocerade av pengar, makt och familjenamn. Att vi tycker amerikanska eller franska rich-bitchar är skojiga och excentriska men automatiskt reser ragg mot de svenska motsvarigheterna.

”Kennedyklanens fiskartröjor på Cape Cod är helt enkelt mycket lättare att tåla än familjen Bonniers seglarjackor på Djurgården”, skriver Hellsten.

Dessutom är det tydligen viktigt att poängtera att man som Äkta Modemänniska inte håller på med sådant som Ebba von Sydow gör. Bloggar alltså. Varför kan man undra? Försvinner exklusiviteten om man delar med sig av sin visdom?

Igår landade vår relationsredaktör Linda Unnhems debutbok ”Swing it” på mitt skrivbord. Alla hennesläsare får den med nästa nummer av tidningen och 13 maj finns den att köpa i bokhandeln.

Jag böjade läsa igår kväll och blev fast…! Den är rappt och roligt skriven och gjorde mig dessutom väldigt fnissig eftersom huvudpersonen Lars i början av boken bestämmer sig för att börja jogga, något han paniskt undvikit hittills i sitt liv. Han har dessutom mer eller mindre hånat både nuvarande och dåvarande flickvänner för deras ansträngningar att leva ett mer hälsosamt liv med motion och nyttig mat. Alltså känner sig Lars en smula obekväm när han tidigt en morgon, ihopp om att ingen granne eller bekant ska se honom, tassar ut för att göra sin joggingdebut. Haha, känns som det finns viss igenkänningsfaktor där!

Förra veckan var skönhetsredakören Veronica hos Morrongänget på Mix Megapol Radio City och pratade vårens hetaste hårtrender.

I dag har jag lagt upp ljudklippen här på sajten. Gå dit och lyssna!

Morrongänget har en egen blogg också. Den är rätt rolig

Efter tips från hennes relationsredaktör Linda önskade jag mig Tell me you love me – och fick den helt utan synbar anledning (typ födelsedag, namnsdag eller julafton) på dvd i present av sambon härom dagen. Och vilken underbar serie! Jag är helt såld!

Inspirerad av detta slängde vi ut veckans webbfråga här på hennessajten och frågade vilken besökarnas favorittvserie var. Alternativen man kan välja mellan är Greys anatomy, Cashmere Mafia, Private Practise, Andra Avenyn, Tell me you love me och CSI.

Hittills leder Greys anatomy med förkrossande 63% medan min nyfunna favorit Tell me you love me ligger på ynka 1,8%! Vad är det med folk? Beror det på att dom inte har Canal Plus eller att dom inte gillar serien?

Var på Henrik Schyfferts The 90’s show i Lund i förrgår. Blev förvånad – på ett positivt sätt. Hade nog väntat mig bara humor och nittiotalsnostalgi men enmansshowen var kryddad med rätt mycket allvar. Sånt där allvar som får skrattet att fastna i halsen, som är obehagligt en liten stund, men som sen gör att man gillar han där framme ännu mer. Bokade raskt två biljetter till återbesöket i Malmö den 28 oktober.

Sydsvenskan: Schyffert utan skyddsnät
DN: En komiker blir stor

Har plöjt nummer »Det blod som spillts« och »Svart stig« av Åsa Larsson här nere. »Solstorm«, den första boken i serien om Rebecka Martinsson läste jag för flera år sedan och sedan har jag på något märkligt sätt glömt av hur briljant Åsa Larsson är!

Klockan är två på natten. Rebecka Martinsson sover.
Nyfikenheten klättrar in genom fönstret som en slingrande växt. Slår rot i hennes hjärta. Skickar ut rötter och utskott som metastaser i hennes kropp. Tvinnar sig runt revbenen. Spinner en kokong runt hennes bröstkorg.
När hon vaknar mitt i natten har den vuxit till ett okuvligt tvång. Nu har ljuden från krogen tystnat i höstnatten. En gren snärtar och slår ilsket på friggebodens plåttak. Det är nästan fullmåne. Det dödsbleka ljuset faller in genom fönstret. Glimmar till i nyckelknippan som ligger där på furubordet…

Och då dömde den stenhårda jantelagen honom till att bli Sivving med hela bygden såklart. Så enkelt och så brilljant

Relationsroman om Miranda, Magnus, Andreas, Sebastian, Joshua, Susanne, Ulla-Bella och kanske också om Chrippe och Lilly. Lättläst, stockholmsk, lite spännande men mest av allt undrar jag över fortsättningen? Vad händer egentligen med Miranda, Magnus och Andreas? Och tevelandet, förlovningen, misshandeln och författandet? Ge mig mer, Mats!

Färdiglästa böcker 2007
Box 21 – Börge Hellström och Anders Roslund
Kvinna i grönt – Arnaldur Indridason
Blocket – Karin Wahlberg
Nattens grymma stjärnor – Kjell Eriksson
Jorden må rämna – Kjell Eriksson
Brottsplats Rosenbad – Annika Bryn
Den sjätte natten – Annika Bryn
Morden i Buttle – Annika Bryn
Löpgravsvägen – Kari Hotakainen
The bridges of Madison County – Robert James Waller (läs recension på engelska)
The devil wears Prada – Lauren Weisenberg
A long way down – Nick Hornby
Tusen små bitar – James Frey
Vardagsmotion, vägen till hållbar hälsa – Erik  Hemmingsson och Johan Faskunger

Färdiglyssnade böcker 2007
Tyskungen – Camilla Läckberg (recension här)
Konsten att vara snäll – Stefan Einhorn
Självkänsla nu! – Mia Törnblom
Edward Finningans upprättelse – Börge Hellström och Anders Roslund
En man med litet ansikte – Helen Tursten

Quickstep och rumba avgör vem av Let’s Dance-paren som tvingas packa ned dansskorna efter kvällens program.
Den första snabb och konditionskrävande, den andra romantisk och sensuell.
Men själv håller sig programledaren David Hellenius helst till vanlig styrdans.

Läs hela intervjun med David Hellenius på tidningenhennes.se.

Daniel »Papa Dee« Wahlgren leder sitt egna musikaliska reseprogram »Papas kappsäck« som börjar i SVT i januari. Daniel åker bland annat till Kambodja, Mali, New York och Bombay där han träffar musikpersonligheter mitt i deras vardagsliv – när de repar, äter frukost, spelar på hippa klubbar och besöker buddhistiska tempel.

Läs hela intervjun med Daniel Wahlgren på tidningenhennes.se.

Förra veckan sände SVT »Död och försvunnen« från BBC (orginaltitel »Conviction«). Sex avsnitt totalt som visades mellan tisdag och söndag. Jag bänkade mig mangrannt framför ettan alla dagar utom lördag då det krockade med »Kommissarie Lynley« på tvåan. Vilken utomordentlig dålig planering att sända brittisk deckare i två SVT-kanaler samtidigt!

»Död och försvunnen« var såklart mycket spännande och välgjord. BBC verkar inte kunna misslyckas med sina deckare. Jag gillade också greppet att sända alla avsnitt på rad så man slapp vänta en hel vecka på uppföljningen. För egentligen är jag dödstrött på det där oldschool-sättet att titta på teve och minns inte när jag lyckades följa en ett-avsnitt-per-vecka-serie sist. Nä, antingen får det vara en serie med avslutande avsnitt som sänds varje dag och som man kan missa då och då utan att för den skull förlora grepp om handlingen (typ »CSI«), eller så får det vara en miniserie med 2–3 avsnitt som sänds under en helg. Hörde ni det, SVT?

Som tröst för det uteblivna bokmässebesöket vaskar jag fram inläggen jag skrev efter bokmässan 2003 och 2004:

2003
Att släpa hem till hyddan
många föredrag blev det…
Utbildningens kärna
Med livet som vapen

2004
Reflektioner efter en dag på bokmässan
Changing systems in the literary Balkans
Den moderna Dickens
Nordens roligaste författare i en ”show” med Birgitta Ulfsson
Bokfynd
Hört i förbifarten på mässan

Hoppas jag kan åka nästa år…

Look kid, I shouldn’t have to explain myself. I’m from the old-school. You wanna raise your hand, you give her your last name. Then it’s none of my fuckin’ business. Until then, keep your hands in your pockets. We understand each other?

Nymuckade Richie Aprile läxar upp Tony Sopranos hantlangare Christopher Moltisanti som är sambo med den förstnämndas brorsdotter i tredje avsnittet, andra säsongen.

Ja, jag vet att jag ligger lite efter… Citatet finns till och med som Memorable quote på IMDb.

Jag har börjat titta på TV8 – hur konstigt är inte det?

Allt började när vi fick igång teven men inte hade ställt in kanalerna rätt. Helt plötsligt var TV8 på treans plats och jag fann mig själv parkerad i tevesoffan redan klockan 10 på förmiddagen.

Förmiddagsteve – höjden av dekadens!

Fast jag tröstar mig med att programmet Selling yourself nog är nyttigt. Lite som havregrynsgröt. Programidéen är att hjälpa en arbetsgivare hitta rätt person till ett utlyst jobb. I dag sökte man en bröllopskoordinator. Igår en projektledartrainee till en reklambyrå. I förrgår en fastighetsmäklare.

Undra vad jag borde försöka sälja mig själv som?