Archive for the ‘redigerare/layoutare’ Category
Bloggare undersöker trafiksituationen
Idag var det riktigt, riktigt roligt på jobbet! Jag redigerade ett jobb om trafiksituationen i Höllviken som Sydsvenskans Sommar på Näset-bloggare gjort. Enligt en undersökning som pulicerats nyligen har det nämligen visat sig att många barn och ungdomar känner sig otrygga när de är ute och rör på sig i trafiken i Höllviken. Därför begav sig bloggarna ut på cykel och till fots för att kolla hur de upplevde situationen. Och minsann, de mötte både rödljuskörare (”Jag vet inte varför jag körde mot rött, vi diskuterade vilken låt vi skulle lyssna på på Emil-skivan”) och mindre lyckade trafiklösningar som ganska enkelt skulle kunna göras om så att både fotgängare och cyklister kan färdas tryggare.
Redaktör för Sommar på Näset-bloggarna är inte mindre än min gamla klasskamrat från JMM (Journalistik och Mulitimedia på Södertörns högskola), Teresa. Henne var det förståss också kul att återse idag!
Man kan göra på olika sätt
Nybakade journalister brukar börja på lokaltidning och sedan vandra vidare till Stockholmstidningarna.
Jag har gjort tvärtom.
Jag började på de stora drakarna och har nu vandrat vidare till en lokaltidning.
Och jag gillar det verkligen!
Nu kanske mina kollegor blir arga för att jag kallar Sydsvenskan lokaltidning… regionaltidning vore kanske bättre. Men om vi lämnar den diskussionen därhän ett tag, vad jag ville komma till är att lokaljournalistik är mycket roligare än jag trodde! Relevant och intressant. Och begripbart!
Lokaljournalistiken smädas gärna. Journalister ler i mjugg åt reportage om bonden som dragit upp sommmarens största potatis eller de rafflande referaten från korpmatcherna i fotboll.
Men faktum är ju att inget är så intressant som det vi har precis om knuten. Vad läser jag när jag kommer hem till mina föräldrar i Gråbo? Jo Lerums tidning! Som utan att skämmas mangrannt publicerar reportage från förskolan Vitsippans avslutning och årets samtliga konfirmander. Underbas läsning och på 20 minuter har jag bläddrat igenom ett halvårs tidningar och är uppdaterad på allt relevant skvaller sen sist.
Länge leve lokaljournalistiken! Och för er som läser Sydsvenskan kan jag rekomendera Omkretsen-sidorna som undertecknat varit med och redigera nu ikväll. Finfin läsning 
lokalkännedom
Jag håller på att skaffa mig så kallad lokalkännedom. Jag vet numera att Löddeköpinge stavas med e på slutet och att trelleborgarna vill ha en motorväg mellan Vellinge och hemstaden. Jag vet också att TFF förlorade mot Elfsborg igår och att Lundasonen Linus Thörnblad inte hoppade lika högt som Stefan Holm i Karlskrona. Lund föresten, som förra veckan utsågs till Sveriges bästa kommun hamnade denna veckan bland bottenskrapet (262:a plats av 290) när SKL utsåg de kommuner med bäst åldringsvård.
Undra vad jag får lära mig imorgon?
Mitt första bokomslag!
Det första bokomslaget som jag layoutat, Kejsare och generaler av Adrian Goldsworthy, finns att beskåda här. Rackarns roligt! Undra när den kommer ut i handeln?
Telefonsamtal från pojkvännen
- Hej!
- Hej!
- Stör jag?
- Nej.
- Vad gör du?
- Frilägger en mammut.
- Okej…
Frågesport!
Det är allmänbildande att jobba på tidning. I dag har jag bland annat haft förmånen att få leta svaren till följande frågor:
- Vad är en mitra?
- Vad heter påk på engelska?
- Vad har T70, Sherman och Churchill gemensamt?
- Förstördes verkligen Karthago eller kan man besöka ruinerna än i dag?
Kan du svaren? (och tjyvgoogla nu inte!)
coola grejs i indesign
Jag har liksom inte lyckats bli riktigt vän med Photoshop ännu. Därför blev jag superglad för några dagar sedan när jag upptäckte att man i Indesign CS (och säkert i CS2 också) kan exportera till jpg-format!
Indesign är ju mitt dagliga arbetsredskap och där känner jag mig mycket mer hemma än i Photoshop. Tidigare har jag förståss utnyttjat Indesign-funktionen att exportera till pdf, men inte funderat närmare på att man ju faktiskt kan välja aven jpg i drop-down-menyn.
Upptäckte också att om man grupperar objekt och väjer exportera kan man välja att exportera bara det grupperade objeketet! Det betyder att man om man vill göra roliga grejer med text och bild, som min köttfärslimpa här till höger eller mitt fejkade kylskåpspoesi två inlägg ned, så går det alldeles utmärkt att göra i Indesign. Weehaa, detta öppnar ju oanade möjligheter!
”Gud skapade – Linné ordnade”
Som redigerare på en tidskrift om historia kan jag få ta mig an de mest skiljda ämnen. Som till exempel den här artikeln om blomsterkungen Carl von Linné
(Obs, det är inte jag som skrivit texten, däremot gjort layouten!)
det är jag som är apan
”Jag har kontroll över min text fram till den minut då jag levererar den. Sedan faller den fritt Du kan fråga vilken reporter som helst hur det känns. Man tycker att man lämnar ifrån sig ett jävligt bra paket av text och bilder. Och så när man ser det i tidningen dagen därpå inser man att man har lämnat det till en apa.”
När etiken krockar med verkligheten i DN:s artikelserie om journalistkultur.
En kollega föreslog att alla redigerare skulle trycka upp t-shirts med texten ”Det är jag som är apan” tryckt på ryggen.
Miss Motor
Senaste veckan har jag testat något helt nytt: featureredigering! Eftersom min hittillsvarande journalistiska karriär i huvudsak har ägnats åt det hetsiga nyhetsträsket är det onekligen spännande att få pröva på något annat.
Kanske har jag till och med fnyst lite åt de där måndag-fredag-typerna som inte har deadline varje kväll utan kan gå där och fila på sitt material i flera dagar – men inte längre! – ”I’m a daglallare yes I am”
Senaste två dagarna har jag i allafall haft förmånen att få grotta ned mig ordentligt i motormaterial och erkänner beredvilligt att jag aldrig läst de sidorna i tidningen förut. Jag har förvisso körkort men använder SL-kortet oftare och kan ingenting om bilar. Att skilja en SAAB från en Volvo klarar jag men ungefär där slutar min märkeskunskap och övergår i ”röd bil”, ”blå bil”, ”vit bil” när jag till nöds måste beskriva något fordon.
Så likt en svamp har jag nu formligen sugit i mig kunskap om olika sortes motorer, antal hästkrafter, växellådor, dragvikter, toppfarter und so weiter. Och låtit mig uppröras av att priset på biogas skiljer sig fler kronor mer mellan Stockholm och Trollhättan och förundrats över hur cool Peugeot 1007 är med sina skjutdörrar. Och inte att förglömma, den fick fem stjärnor i senaste Euro Ncap säkerhetsklassning i juni.
Nu är bara frågan om jag borde skaffa mig en äkta Miss Motor-tshirt inför nästa vecka? 
hunddressyr av den högre skolan
Tänkte få ur mig lite av den frustration som det innebär att lära en gammal hund sitta (jag alltså).
- I InDesign (fortsättningsvis kallat InD) finns det tre huvudverktyg: en svart pil, en vit pil och så textverktyget. I Quark XPress (fortsättningsvis kallat QXP) bara två: ett flyttverktyg och ett kombinerat text- och bildredigeringsverktyg.
- Detta får konsekvenser när man använder de vanligast kortkommandona: montera, skala upp och ned (text och bild), visa och dölj stödlinjer, plocka fram handen så att man kan flytta runt dokumentet und so weiter.
- Om textverktyget är markerat och man snabbt vill flytta lite på dokumentet och slår mellanslag, som är kortkommandot för att ta fram flytthanden när den svarta eller vita pilen är aktiv så gör InD helt enkelt en massa mellanslag där markören står. Har man då zoomat ut rejält så ser man förstås inte detta utan undrar istället varför i helvete inget händer och ursinnigt bankar några gånger till på mellanslag, med resultatet att texten ser mycket mätklig ut… jobbigt.
- Samma typ av problem uppstår om man står i textverktygen och slår W för att visa och dölja stödlinjerna, då får man en massa W i texten istället för borttagna linjer… också jobbigt.
- Om man har textverktyget valt och står någonstan i texten, ska man istället trycka ALT för att få handen och vill man ha bort stödlinjerna tror jag man måste gå omvägen om svarta pilen.
- En annan sak som jag tycker är jobbig är att CTRL helt plötlsigt seglat upp och svärtat ned min machimmel. I QXP använder man nästan aldrig den, nu är den med i vart och varannat snabbkommando. Som macist är man inte van vid att ha så långt till tangenterna…
- En annan sak som är jobbig är bilderna. Jag lyckas skaländra opropertioneligt varje gång jag monterar en stackars bild. I InD är det några extra moment för att komma åt de funktionerna, det räcker inte att klicka på blocket och ha rätt verktyg valt, man måste välja innehållet i blocket också (ALT A)! Får man väl det trixet rätt så verkar InD:s bildlayoutfunktioner vara mycket, mycket mer avancerade än QXP:s men dit har jag inte nåt ännu eftersom jag fortfarande kämpar med grunderna.
- Andra bra saker med InD är att man kan dra och släppa bilder direkt från Finder och det blir automatiskt bildblock när man droppar dem på dokumentet. I QXP fick man montera vareviga bild en och en vilket sålklart är tidsödande.
- I InD kan man göra schyssta friläggningar och skuggor och massa balla grejer som man tidigare var tvungen att göra i Photoshop. Har man väl fått koll på grunderna verkar det vara ett askul program att sitta och leka i!
Fortsättning följer…
Victor #1-2001
Nu drar det igång. Jajjamensan. Annsofi och jag spenderade dagen på redaktionen och försökte sätta in våra två nya adepter i hur det går till att göra tidning. Adepterna skall ta över efter nästa nummer då vi går i pension. Fan vad svårt det är att förklara för nån hur man gör när man är så inkörd så man inte längre reflekterar över vad man gör. Nåja. Det skall välan funka.
Trötter men riker för idag trillade det in 10 000 färska kulor från fabbrå CSN. Hurra, nu jag råd att betala mina skulder.
*gäsp*
