Archive for the ‘motion’ Category
Svårt att träna i rätt zon
Nu har jag genomfört ett antal träningspass med min pulsklocka. Jag har svårt att hålla mig i zon 2, som är den jag i huvudsak bör ligga i enligt viktminskningsprogrammet. Antingen är jag för långsam och ligger och plaskar i zon 1 eller så hastar jag på för mycket och hamnar i zon 3. Se här några exempel:
Indoorwalking bas (tid 44:00)
Zon 3: 00:00:09
Zon 2: 00:09:02
Zon 1: 00:33:33
Jag svettades som en gris men kommer ändå inte ur zon 1.
Stavgång till jobbet (tid 65:28)
Zon 3: 00:00:00
Zon 2: 00:00:06
Zon 1: 00:48:44
Det här förstår jag, stavgång är högre belastning än vanlig promenad men lägre än jogging.
Löpning med Friskis (tid 48:37)
Zon 3: 00:37:30
Zon 2: 00:10:00
Zon 1: 00:00:48
Det här passet var i den övre regionen av vad jag pallar, helt klart. Och det syns ju på pulsen som nästan legat konstant i zon 3.
Löpning Pildammsparken (tid 34.45)
Zon 3: 00:19:22
Zon 2: 00:10:47
Zon 1: 00:04:05
Hittade ett behagligt tempo kring 145-150 slag i minuten, men tydligen lite för snabbt iaf. Konstit…
Löpning i Bulltofta (tid 36:25)
Zon 3: 00:01:17
Zon 2: 00:34:23
Zon 1: 00:00:36
Testade att låsa klockan på zon 2 så att den pep om jag sprang för snabbt eller för långsamt. Låg i övre delen av zon 2 nästan hela tiden och touchade zon 3 ett antal gånger med ilskna pip som resultat. Upplever farten som väldigt långsam.
Cirkelfys (tid 48:09)
Zon 3: 00:16:36
Zon 2: 00:14:41
Zon 1: 00:16:52
Väldigt spännande pass, jag ligger nästan lika lång tid i varje zon! Coolt!
Idag är det söndag och jag ska strax ut och springa ett långpass på dryga timmen. Jag ska försöka ligga i rätt zon hela tiden men kommer ändå inte lyckas nå veckans målsättning för träning zon 2. Total tid och antal kalorier fixar jag däremot med god marginal. Återkommer med klockans dom imorgon!
PS/ Nu har jag lyckats träna minst 2 pass i veckan i 14 veckor på raken och har alltså slagit mitt eget rekord på 13 veckor från 2005! Fy fan vad jag är bra! 
Zone lock
Eftersom jag haft svårt att träna i zon 2, som viktminskningsprogrammet tycker jag bör lägga huvuddelen av min träning inom, bestämde jag mig idag för att testa att låsa klockan vid just den pulsintervallen. Då piper den om pulsen hamnar över eller under rätt zon. Jag cyklade ut till Bulltofta rekreationsområde och gav mig ut på femkilometersspåret. Först låg jag lite under men efter bara nån minut var jag uppe i rätt pulsintervall, dvs 129–146 slag/minut. Det var ett trevligt och behagligt tempo men lite långsamt. Oftast låg jag på 77–79 procent av maxpulsen, några gånger halkade jag ned på 74–75 procent. På slutet ville jag öka mer för att kunna i mål nån gång, men klockan pep ilsket och jag fick sakta ned.
Det känns lite deppigt att det går så långsamt när jag ligger på 70–80 procent av maxpuls. Men då kan det ju iofs bara bli bättre…
Läs mer om pulsträning här.
Mitt STAR-program
Jag bestämde mig för att testa viktminskningsprogrammet Lose weight. Baserat på mina resultat rekommenderade klockan mig följande veckoprogram:
Time target: 05:25 (total tid jag ska träna)
Calorie target: 1900 kcal (hur mk jag ska förbränna per vecka)
Intensity targets:
Zone 1: 02:05:00
Zone 2: 03:20:00
Zone 3: 00:00:00
Jag ska fortsätta träna ungefär så som jag brukar under första veckan och se vad klockan har att säga om det. 5 timmar och 25 minuter känns mycket
Min OwnZone
För att kunna använda Star-träningsprogram måste man göra ett pulstest för att fastställa OwnZone. Det tar ungefär 5 minuter och går till såhär: Man startar med 1 minut långsam promenad, pulsen ska vara under 100. Sen ökar man till normal promenadfart under 1 minut. Därefter snabb promenadfart under 1 minut. Sen joggar man 1 minut. Sen joggar man snabbare i 1 minut och sist ökar man ännu mer under 1 minut.
Resultatet för mig blev:
Zone 3: 147–166
Zone 2: 129–146
Zone 1: 110–128
Jag har fått en pulsklocka!!!
Äntligen var det dags att fira min födelsedag med tillresta familjen, två veckor efter min egentliga födelsedag. Och guess what!?! Jag fick det jag önskat mig mest av allt: nämligen en pulsklocka! Jag är sååå lycklig! Klockan heter Polar FT60 och är rosa
Jag började med att fylla i grundinställningarna:
Vikt: 78
Längd: 160
Födelsedatum: 730920 (36 år)
Kön: Kvinna
Sen gjorde jag Polar Fitness test. Då skulle man ligga ned med pulsbältet på sig i en lugn och störfri miljö. Enligt instruktionen skulle man helst undvika alkohol både dagen innan och dagen för testet. Dessutom fick heller inte ha ätit mycket 2-3 timmar innan testet. Där kan man säga att jag misslyckades, jag käkade en brakmiddag inklusive tårta samt drack både öl och vin några timmar innan! Men jag var så ivrig att komma igång så jag sket i det
Jag låg i sängen med öronproppar, släckt belysning och drog igång testet. Efter ungefär 5 minuter pep klockan till och testet var klart. Skalan var Very Low, Low, Fair, Moderate, Good, Very Good och Elite. Mitt OwnIndex blev 29, vilket för min ålder var Fair, godkänd alltså, men inte mer. Trodde faktiskt jag skulle hamna lite bättre, men det kan ju bero på maten och alkoholen 
Ska göra om testet en gång i veckan tänkte jag.
Blir man vältränad med Raymond Chandler-metoden?
Istället för att tänka så mycket på det man inte gjort borde man helt enkelt bara göra det man ska göra!
Sa kloka Anja i spåret härförledes. Och så sant så sant! De senaste två veckorna har jag tänkt en hel del på hur lite jag rör på mig och hur flottigt jag äter. Suttit i soffan och grämt mig över alla osprungna joggingrundor. Till vilken nytta då??? Vavavava? Istället för att bara säga ENOUGH! till mig själv och snöra på skorna och ge mig ut! Ibland undrar man ju hur hjärnan är funtad egentligen…
Kom nyligen att tänka på något jag läste om författaren Raymond Chandler. För att komma över skrivkrampen bestämde han sig för att låsa in sig i arbetsrummet 4 timmar varje dag. Han var inte tvungen att skriva men fick inte heller göra någonting annat under den här tiden. Inte läsa, inte lyssna på radio. Efter nån timme var han så uttråkad av att bara sitta och glo att han började skriva och efter två timmar var han i full gång.
Kanske är Raymond Chandler-metoden även tillämpbar på motion?
Om en timme om dagen är vikt till motion så behöver man inte gympa, springa eller simma under den tiden – men man får heller inte göra nåt annat! Bara sitta still rätt och upp och ned. Inte läsa, titta på tv, skala potatis eller sova.
Intressant experiment, ska ta och testa det under semestern!
PS/ Jag var faktiskt på gymmet idag! Och jag sprang igår! Sådeså! Bevisen finns här och här /DS
Utmanarna
Sex journalister på Sydsvenskan ska utmana sig själva under det kommande halvåret. Målen skiljer sig åt men alla innebär någon form av livsstilsförändring. Läsarna inbjuds att följa såväl framsteg som bakslag i deras blogg Utmanarna. Själv känner jag mig mest nyfiken på Natalie Nasr som ska sluta leva på hämtmat och Heidi Silvander som tänker komma i toppform med Nintendo WII. Förmodligen slänger jag ett getöga på Eskil Fagerström som siktar på att springa marathon i Rom på under 4 timmar också.
Roms marathon går ju redan den 22 mars nästa år, det är en tuff utmaning att göra så mycket maraträning under vintern. För Eskils skull hoppas jag på en mild skånsk vinter
röelseglädje
Både igår och i förrgår kände jag stark träningslust!
I måndags resulterade det i en tur till Bokskogen och ett hyffsat snabbt varv på 3-kilometersslingan och igår cyklade jag iväg till gymmet och körde cirkelträning efter jobbet.
Det som gör mig glad är att det verkligen kändes som ett behov och inte krav! Nu känns det som jag faktiskt har kommit över den första jobbigta tröskeln som alltid dyker upp när man försöker börja träna. Hurra, hurra, hurra vad jag är bra!
I love Funbeat
Jag har tipsat om Funbeat i hennes tidigare men nu är det dags igen! Vill man komma igång med träningen känns det alldeles fantastiskt underbart att dessutom få skryta med den inför hela världen!
Det kanske låter tramsigt men tillfredsställelsen varje gång jag får lov att trycka på ”Registrera nytt träningspass” och fylla in min lilla löparrunda eller Friskis-pass är ljuvlig!
En av finesserna är funktionen där man mäter och sparar olika gång-, löp- och cykelrundor. Dessutom är kartorna så bra att man faktiskt ser småvägar och slipper uppskatta hur man tex är springer i en park.
Ju fler dessto roligare. Idag lyckades jag värva kollega Patric till Funbeat! Han är mycket ivrig på träningsfronten och en bra förebild även om jag aldrig kommer komma upp i samma doser som han…
Är du också på Funbeat tycker jag du ska adda mig! För jag vill ha fler Funbeat-kompisar!
inte över ännu!
Stegtävlingen är slut. Efter sex veckors idogt räknande är det nu dags att summera stegen och se vem som kammar hem den fina vinsten, en bok om Malmö, som personalchefen Peter delar ut.
Men jag vill ju fortsätta räkna och tävla! Så jag funderar lite och postar en fråga på Jaiku där jag får svar av Erik som tipsar om Promenix!
Haha – klockrent!!! Nu fortsätter vi räkna steg på resten av året! Och då kan ju alla vara med, utan att det kostar ett korvöre. Så nu utmanar jag alla läsare – regga er omedelbart på Promenix så tävlar vi vidare.
Stegrapport
Sista veckan i stegtävlingen närmar sig. hennes ADJohannes biter sig envist fast i toppen med 624 628 steg, tätt följd av Hemmets Journals chefredaktörJanne med 587 621. På tredjeplats ligger Tummelisa, en hemlig medarbetare som envist vägrat avslöja sig (jag har dock mina misstankar!) med 559 906 steg. Först på fjärde plats återfinns eder ödmjuke bloggare med 554 220 steg.
Personalchefen på Egmont har utlovat en fin bok om Malmö inklusive stadsguidning till den som vinner så nu gäller det att lägga på ett kål dom sista dagarna!
Fast egentligen är jag nöjd även om jag inte vinner. Jag har bara varit under 10 000 steg en enda dag (det var måndagen efter Göteborgsvarvet) sedan tävlingen startade 29 april, och det är bra!
AD on the loose
På eftermiddagen igår försökte jag psyka Johannes lite genom att berätta om min ljuva ungdom då jag var en mycket entusiastisk vandrare. På meritlistan står till exempel 6 stycken Nijmegenmarschen (en vandring i Holland där man går 4 mil om dagen i 4 dagar) samt Bieler Lauftage, en tiomilavandring i Schweiz som skulle avverkas på max 22 timmar (jag gick i mål på 19 timmar och 20 minuter).
Men han lät sig inte nedslås! Sent igårkväll damp följande bild ned via mejl:
Oh my God! Killen är galen! Men rolig och nu jävlar ska han få sig en match!
pressen ökar
Johannes tog en lunchpromenad också (såklart!) och är uppe i över 20000 steg redan!!! Anne och jag ligger och guppar på 12000 respektive 10000 – hur ska detta gå???
steghets
Idag startar Korpens stegtävling. Från Egmont är vi 18 22 stycken som deltar och uppladdningen senaste veckan har varit intensiv!
Alla är övertygade om att just dom kommer sopa banan med de andra och hennes redaktionsassistent Anne är extra taggad eftersom hon kommit på andra plats i två senaste tävlingarna.
Johannes gick ut stenhårt med en tvåtimmarspromenad innan frukost och gled triumferande in på redaktionen och viftade med sin stegräknare: över 14000 steg innan 09.30 på morgonen! Hur ska vi andra kunna matcha det? Lunchpromenad, anyone???
Fat Soldiers Walk
I Afghanistan kallade vi dem Fat Soldiers Walk. Morgonpromenaderna runt campen alltså. Som oftast blev sju varv och därmed lika många kilometer. I dag var det dags igen. 05.50 larmade mobilen och 06.05 var jag ute i spåret! Det blev inga sju varv runt Pildammsparken men väl 4991 steg och förhoppningsvis en hyffsat fettförbrännande halvtimme. Mer än om jag stannat kvar i sängen iaf! Jag är mycket nöjd med mig själv! *klapp på axeln*
ingen jädra katolsk kyrka!
Jag hade två missade samtal från coachen och bestämde mig för att ringa upp.
Kände mig lite orolig.
Tänk om han trodde jag undvek att svara för att jag hade dåligt samvete???
I så fall har han ju helt rätt, jag har dåligt samvete.
Motionen går hyffsat men maten är det ju fortfarande lite si och så med…
Men jag i allafall ringde upp.
Han svarade och lät bister.
- Eh… jag har lite dåligt samvete, inledde jag…
- Jasså, tror du jag är nån jädra katolsk kyrka eller? klippte han av min flod av ursäkter.
- Eh… alltså… så här är det… började jag…
Men som tur var hade han inte tid att prata just då så jag slapp bikta kakfrosseriet, pizzaexcessen och det där tårtbiten som slank ned när Hemmets Journals chefredaktör fyllde 60.
Men tänk om han läser min blogg?!!
(coachen alltså, inte Hemmets Journals chefredaktör)
Fan, tänkte inte på det…
Långa rundan
Inspirerad av syrrans mätiver postar jag härmed min »Långa runda« till allmän beskådan. Den är 13 kilometer lång och imorgon ska jag gå den tillsammans med en kompis. Då skall väl coachen bli nöjd!
Lat eller dum?
Coachen ringde idag och frågade hur det stod till med maten och motionen. Jag fick skamset erkänna att julledigheten från träningen visst börjat lite tidigt och ännu inte slutat. Och att godisskålarna inte alls var bortplockade hemma.
- Dessutom är jag ju förkyyyld, gnällde jag ynkligt.
- Har du feber?
- Nä, erkände jag. För nån feber kunde jag ju inte skryta med. Bara plain snuva och hosta.
- Då kan du ge dig ut och gå i långsam takt. Seså, ut och promenera en halvtimme nu.
- Men det är ju kallt som fan, invände jag upprört.
- Då får du väl klä på dig ordentligt då, konstaterade coachen lakoniskt.
Och så rätt han har. För den som fryser är antingen lat eller dum, det fick jag lära mig redan när jag gjorde lumpen. Så nu drar jag luvan över öronen och beger mig ut i den iskalla vinande vinden. Och drömmer om Thailands ljuva stränder som jag tänker stifta närmare bekantskap med om en sisådär… 26 dagar 
Pedagogiskt om vardagsmotion
Vardagsmotion – Vägen till hållbar hälsa av Johan Faskunger och Erik Hemmingsson är min nya husbibel. Jag önskar jag läst den redan som tonåring när jag påbörjade den bantarkarusell som varit en del av mitt liv sedan dess (med varierande intensitet och innehåll).
Men det är aldrig försent att bli klok!
Boken handlar egentligen om självklarheter. Men genom att presentera fakta och forskning på ett systematiskt och lättläst sätt och ställa rätt frågor ger författarna mig som läsare hjälp att fundera på vilka strategier jag ska använda för att kunna förändra mitt liv i riktning mot en hälsosammare livsstil.
När man som jag bantat minst 100 gånger och misslyckats lika många gånger finns det ganska mycket jobbiga känslor förknippade kring mat och motion. Som en blöt ångestdrypande filt ligger alla misslyckanden där och tynger ned och stinker. Varje försök till förändring brukar hånfullt ifrågasättas med ett »Jaha, och hur tror du du ska lyckas den här gången då??? Va??? Du är väl samma gamla karaktärssvaga tjockis som du alltid varit???«
Författarna slår också hål på ett antal myter. »Allt som krävs är viljestyrka« till exempel. Nej, viljestyrka är inte det alena saliggörande universalmedlet för beteendeförändringar.
(Tack för det!)
För att lyckas lägga om sin livsstil krävs fler pusselbitar:
Kunskap och fakta
Motivation och vilja
Olika strategier för förändring
Färdigheter att hantera motgångar, övervinna hinder och hantera frestelser
Tålamod
Beteendeförändring är dessutom en process i flera stadier:
Steg 1: Inte beredd – funderar heller inte på förändring.
Steg 2: Begrundande – överväger en förändring.
Steg 3: Förberedelse – planerar för en snar förändring.
Steg 4: Handling – genomför förändring.
Steg 5: Upprätthålllande – vidmakthåller förändringen.
De olika stadierna kräver olika förhållningssätt och strategier. Dessutom kan man köra i diket under processens gång och då gäller det att ha en strategi för att hantera den motgången.
Det är inte rocket science detta, men otroligt pedagogiskt och smart presenterat! Hatten av för Faskunger och Hemmingsson!
(jag återkommer i ämnet, men nu ska jag iväg på Blogglunch på Kin Long)
försöka duger – faktiskt
Förändringens dörr kan bara öppnas inifrån. Varje försök till förändring är dock inte ett slöseri med kraft och energi utan genererar tvärtom nyttiga erfarenheter och färdigheter inför kommande försök.
ur Vardagsmotion – Vägen till hållbar hälsa av Johan Faskunger och Erik Hemmingsson
nackstatus
Nackspärren börjar ge med sig men jag är fortfarande ganska stel. Kommer jag bara igång med träningen nu så hoppas jag nackproblemen inte återkommer. Vardagsmotionen börjar bli ganska hyffsad nu sedan jag börjat med stegräknare igen. Förra veckan snittade jag på 10 822 steg om dagen! Nästa helg ska jag hem till Gråbo och träffa både föräldrar och syster – samt springa Finalloppet i Skatås. Gulp! Och eftersom det är allhelgonahelg åker vi till Fässbergs kyrkogård och hälsar på mormor också.
Andra bloggar om: nackspärr, allhelgonahelgen, springa
stegutmaning
Jag är med stegräknare igen! Våren 2005 när jag tränade inför Stockholm marathon var jag helt manisk med stegräknaren och skrev upp hur många steg jag trampat i almenackan varje dag. Sedan dess har den legat i nån låda och samlat damm och nu kan jag inte ens hitta den.
På nya jobbet upptäckte jag att dom har en tävling om vem som går flest steg i månaden och då blev jag lite sugen igen. Jag kom dessvärre in försent för att kunna vara med i den här omgången, men jag har beslutat att köra ändå. Alltså stegade jag (haha!) iväg igår och köpte en flong ny på Claes Ohlsson för 119 kronor. Sen provgick jag hemifrån och till jobbet vilket blev tog 17 minuter och blev 2300 steg. På tillbakavägen tog jag en liten omväg så jag kom upp i cirka 6000 steg innan jag väl var hemma.
Nu ska vi se hur jag gör för att komma upp i den rekomenderade dagsdosen på 10 000 steg idag… än står den bara på 2805 steg.
sporten räddar liv
När blodsockret befinner sig på någon nivå under fotsulorna…
När allt känns som värst…
När man inte tror man ska överleva en minut till…
Då är sporten den räddande ängeln.
För på Sydsvenskans sportredaktionfinns en kyl fullproppad med cola och choklad. Till det facila priset 12 kronor (7+5) förser de nattredaktionen med tillräckligt många tomma kalorier och fett för att man ska orka ta sig igenom kvällens pass.
Igår kväll var jag tvungen att utnyttja denna livlina – jag var så trött att ögongen höll på att falla ihop när klockan närmade sig midnatt. Ledighet kan inte vara bra, man blir ju bara trött när man väl återvänder till jobbet.
Men jag vill ha fört till protokollet att båda drickorna var light-cola och att jag faktiskt bara tog en choklad!
Tack igen du okände cola- och chokladsläpande sportredaktör, utan dig hade det inte blivit någon tredje edition!
Ikväll är det föresten EM-kval mellan Sverige och Danmark. Min ledsagare i sportens värld, bloggande krönikören Anja Gatu, är inte på plats för att förklara vad det handlar om. I’m on my own. Men jag tror det är fotboll det handlar om…
Min enda tvåa!
Läs Anna Hellstens utmärkta krönika om varför skolgymnastiken är helt åt helvete och inte ett recept för att förbättra folkhälsan. Den är på pricken, jag kunde ha skrivit den själv! Min enda tvåa överhuvudtaget fick jag i gympa. Och inte för att jag vägrade röra på mig, utan för att jag inte sprang tillräckligt snabbt på 60 meter och var kass på redskapsgymnastik.
kajak-kul
Igår paddlade jag kajak för första gången i mitt liv!
Jag deltog i en nybörjarkurs på Malmö Kanotklubb. Under fyra timmar drillades vi i hur man håller balansen, paddelteknik, hur man svänger och vänder, ta sig i och ur kanoten, paddlar fram och baklänges och hur man förflyttar sig i sidled. Vi fick lära oss formationen ”flotte”, som är när man går upp sida vid sida och håller i sig i varandras kajaker. Flotte är en mycket stabil konstruktion som kan vara användbar när man paddlar i grupp.
Varje tisdag arrangerar klubben kvällspaddlingar som man får delta i när man gått nyböjarkursen. Det vill jag definitivt göra! Kajak var nämligen skitkul!!!
