Steffanie Esse

Jag fortsätter på spåret övergivna hus. Här är Benzons gamla kontor vid Industrigatan i Norra Sorgenfri i Malmö (se på karta). Tidigare fanns här en fabrik som tillverkade kemiska produkter men nu finns alltså bara kontorsbyggnaden kvar och här cyklar jag förbi nästan varje dag. Byggnaden har brunnit och klottrarna har utsett huset till sitt favoritställe. Bloggaren Jörgen Andersson som driver Norra Sorgenfri Nu har skrivit en hel del om kontorshuset och till och med publicerat bilder tagna inifrån. Eftersom Norra Sorgenfri är ett område som kommer förändras mycket de kommande åren, tycker jag det är särskilt spännande att dokumentera där.

Vad skulle man kunna hitta på med det här huset?

På sin blogg citerar Jörgen Andersson den byggnadsantikvariska utredning som Malmö stad gjort: ”Kontorsbyggnaden från Benzons fabrik på fastigheten Brännaren 2 är mycket värdefull då den hör till områdets äldsta byggnader. Den har dessutom arkitektoniska kvaliteter och ett miljöskapande värde med sitt exponerade läge vid Industrigatan.”

Igenbommade fönster.

Fasad mot Nobelvägen.

Fasad mot Industrigatan.

Jag hittade en rolig fotoutmaning hos Susanne som jag tänkte hänga på: Hundra hus 2013. Får se om jag hinner alla 100, här kommer iaf det första:

Vid Sallerupsvägen, strax utanför Inre Ringvägen, ligger den här förfallna byggnaden (se på karta). Det är Hemmets Journals gamla tryckeri som nu bara är ett sorgligt minne från fornstora dagar.

Klotter, utslagna fönsterrutor och allmän misär.

Sly och småbjörk har växt för grindöppningsanordningen.

No smoking! Okej då, jag tänkte inte börja nu iaf

Fasaden ut mot Sallerupsvägen. På andra våningen står ett fönster på glänt.

En stor grushög framför ett fönster. Enda avspärrningen som hjälper?

Fastighetsägaren vill riva den förfallna tryckeriet och bygga bostäder här istället. Det ser jag fram emot! Min kollega på Stadsbyggnadskontoret bloggar faktiskt om arbetet att ta fram en ny detaljplan för området, läs mer om det arbetet här.

Vi har möblerat om i Leons rum. Han har fått en ny säng och vi har tagit bort ”madrasssoffan” som täckte halva rummet. Nu finns det mer plats för leksaker! Till exempel hans älskade garage som han fick i julklapp förra året. Han är mycket nöjd med placeringen och kan stå länge och pilla med bilarna och figurerna. En dag hade vi en traktorbrand på plan 3 men det löste brandmännen under Leons ledning såklart

På årets sista dag hjälper Leon till att städa Lucifers och Taptos stall.

Leon ritar med morbror Oskar. Det blev inte helt otippat en traktor

Vi har landat i Knivsta för att fira nyår med syrran, hennes sambo och fyra jyckar. De har flyttat till en gård med hästar, får och ett antal black angus mitt ute i spenaten. Fast just nu är omgivningarna mest vita såklart. Leon är nyfiken på alla djuren och idag har vi hälsat på Lucifer, äkta korsningponny, och Lukas, gotlandsfår

Vi är hemma i Gråbo hos mammsen och pappsen och firar lillejul. Leon har fått åka pulka för första gången i sitt liv och blivit överröst av julklappar. Själv klagar jag inte heller, jag har tydligen både ätit gröt och vart så snäll så tomten bestämde sig för att belöna mig med en iphone 5

Vi importerar alltid alla bilder in iPhoto där vi (dvs jag) går igenom dem och väljer ut de som ska sparas. Jag använder mig av smarta album och iPhotos betygsättning för att göra processen smidig. Ett smart album för varje månad under året med urvalskriterieriet ”betyg lägre än 1″ och ett smart album med urvalskriteriet ”betyg högre än 2″. I den första mappen samlas alla osorterade bilder tagna en viss månad. Jag går igenom dem en och en och de som ska sparas får antingen betyget 3 eller 5 beroende på hur bra bilden är.

De betygsatta bilderna hoppar då över till den andra mappen som är för sorterade bilder. Jag fick lägga till ett tredje urvalskriterie för att slippa få mer alla filmsnuttar som hamnar i iPhoto också.

När jag började med Leons bok skapade jag ett vanligt album i iPhoto dit jag manuellt drog alla bilder som skulle vara med. Sen monterade jag dem i Indesign direkt, genom att välja just den mappen. Det funkade jättebra ända fram tills det var dags att samla ihop dokumentet och börja gå igenom bilderna för att kontrollera kvalitéen. Då visade det sig nämligen att väldigt många bilder saknades, dvs hade brutna länkar i dokumentet. Jag förstod inte varför först men insåg snart att det handlade om krockande filnamn. iPhoto sparar ju bilderna i olika mappar baserade på datum och därför spelar det ingen roll om två bilder har samma filnamn. När man samlar ihop ett dokument för utskrift i Indesign kopieras alla bilder från sin ursprungslagringsplats till en ny mapp. Och Indesign sket helt enkelt i att kopiera de bilderna som hade samma filnamn som en bild som redan fanns. Det blev lite svettigt att leta upp alla felande bilder, döpa om dem och göra manuella kopior till ihopsamlingsmappen.

Inför nästa bok (jo, jag har faktiskt redan börjat ) gör jag därför på ett annat sätt. Jag väljer ut dem från iPhoto och drar dem till en temporär mapp på skrivbordet. Där döper jag om dem och lägger till ett månadsprefix. Alla bilder som är från september 2011 börjar alltså med sep_ och sen kommer resten av filnamnet. På så sätt hoppas jag slippa merarbete när det är dags att skicka till tryck.

Jag älskar mamma och pappas fotoalbum från min och syrrans uppväxt och kan bläddra hur länge som helst i dem när vi är på besök. Trots detta är jag usel på att ta hand om mina egna bilder och göra nåt roligt av dem (99,99 procent ligger kvar på hårddisken och skvalpar). Men nu finns ju Leon! Såklart gossen ska ha en bok om sitt första år i livet! Han blev en utmärkt ursäkt för mig att faktiskt ta mig i kragen och GÖRA nåt, inte bara prata om allt fint man skulle kunna göra med obegränsad tid och resurser (för det har man ju aldrig).

Men vilken sorts bok skulle det bli? En ett traditionellt fotoalbum eller en digitalt producerad fotobok? Efter att ha funderat fram och tillbaka i bland annat det här blogginlägget under hösten 2010 beslutade jag mig till slut för att följa rådet från Ulrika i en av kommentarerna: Gör det du tyar!

Så det fick bli en digital fotobok!

Jag bestämde mig tidigt för att använda mig av Blurb, som fått fina betyg i fototidningar och rekommenderades av flera bekanta. Som varandes proffs på Indesign *ähum* så ville jag självklart göra layouten helt själv och sedan ladda upp en pdf för tryck hos Blurb. Många fotoboktillverkare erbjuder egna programvaror men jag är lat också och vill inte ödsla tid på att lära mig ett program som jag inte kan ha till någon annan nytta än att producera fotoböcker hos just den tillverkaren. Hos Blurb kunde jag använda mig av Indesign, som jag redan behärskar, och dessutom få full kontroll på ALLT.

Men oj vilken trög start projektet fick! De inledande sidorna med födseln, tiden på BB, första träffen med släkten tog otroligt lång tid att göra. Dels skulle jag välja format (blev till slut 30×30 cm), komma på en trevlig layout, välja typsnitt och allt det där tekniska men sen kom ju alla känslorna också! Jisses! Där satt jag framför datorn och snyftade och mindes osäkerhet, överväldigande ansvar, mitt-i-natten-amning, glädje och oro över att ha fått ett litet, litet barn som var 100 procent beroende av oss.

När jag bölat klart gick det lättare! Men det tog ändå en hiskelig tid. Så här ser iaf upplägget för boken ut:

En normal månad består av sex uppslag. Första uppslaget i månaden är en stor bild, 2-3 små bilder och en månadstext där jag sammanfattar lite vad vi gjort. Extraordinära händelser i omvärlden som letade sig in i bebisbubblan fick också vara med (till exempel att Gudrun Schyman eldade upp en massa pengar och att hans majestät konungen kom till Malmö för att inviga Citytunnelen).

De två följande uppslagen innehåller blandade bilder. Jag har försökt få med människor vi träffat, vardagen och lite miljöbilder som visar omgivningen och årstiden. På de flesta uppslag finns också en liten extra textruta där jag berättar lite mer i detalj om en vissa dag, händelse eller skeende (här har jag fått gräva i den egna dagboken).

Det finns några extra uppslag. Första månaden till exempel består av inte mindre än sju uppslag. Sen har våra resor (Tjärö, Stockholm och Gotland), julen och hans ettårskalas fått extrasidor också. Sånt vill man ju dokumentera noggrant

Det är nästan uteslutande foton men jag har med lite annat också, tex lappen som satt på Leons plastlåda på BB, brevet från Skatteverket som intygar namnet och hans pass med den roliga NOT ABLE TO SIGN-stämpeln. Det hade varit kul med fler sådana inslag, det är förvisso vardagliga saker, men om 10-20-30 år är det kanske kul att se.

Fotona ja. Tack gode gud för iPhonen! För utan den hade det blivit en betydligt tråkigare bok. För hur ofta orkar man släpa med sig stora, fina systemkameran egentligen (speciellt med en nyfödd bebbe som i sig kräver mer än ens fulla uppmärksamhet)? Fascinerande bra kvalitet på iPhone-bilderna! Jag har fuskat upp en del av dem rejält i storlek och visst, de är inte knivskarpa, men duger definitivt för en bok som denna.

Jag har inte lagt så mycket kärlek på bildredigeringen faktiskt. Där finns förbättringspotential till nästa bok, om det blir nån vill säga…

Den är klar!

Evighetsprojektet! Boken om Leons första år i livet!

92 sidor och 362 bilder!

Hurra!

Och jag känner mig otroligt nöjd. Många gånger tvivlade jag på att jag överhuvudtaget skulle ro i land detta (över)ambitiösa projekt men jag gjorde det faktiskt. Vi beställde två exemplar i första vändan och gav i present till Leons mormor och morfar, respektive farmor och farfar på gossens tvåårsdag i lördags. Nästa gång blir det en bok till honom själv också. Jag använde mig av Blurb och deras Pdf to Book-flöde. Det innebär att man laddar ned en plugin till Indesign och gör hela layouten där. När man är klar exporterar man till en pdf och laddar upp till Blurb som trycker och levererar boken. Full kontroll och en helvetes massa jobb Allt funkade finfint. Tänkte skriva ett inlägg där jag berättar lite mer i detalj hur jag tänkt och gjort men det kommer senare. Men några bilder till kan jag bjussa på för de som eventuellt är intresserade