Att bli brottsoffer
Mamma och pappa har haft inbrott. Inte så mycket blev stulet men båda är förståss lessna, så här beskriver mamma hur hon upplever situationen just nu. Skönt att polisen verkar ta det på allvar, även om chansen att få fast tjuvarna säkert är rätt liten.
Berättade om inbrottet på jobbet och en arbetskamrat sa att efter hans familj haft inbrott tog det ett helt år innan de slutade tänka ”undra om det har vart nån här nu?” varje gång de öppnade ytterdörren. Så stora konsekvenser får ett sketet vardagsbrott i de drabbades liv!
Nu går mina tankar till mammsen och pappsen och jag hoppas de kan ”ta tillbaka” sitt hus så fort som möjligt!
Facebook-kommentarer
steffanie (2)
Angela (1)
Anna (1)
Leo (1)
Jag ältar fortfarande på om det här men det kanske är en del i processen att ”ta tillbaka vårt hus” som egentligen är vårt livsverk. Tack! Det var en fin text och vi glädjer oss båda över ditt och allas engagemang. När jag kom från torget i dag vågade jag inte gå in
*Kram*
Angela
12 Dec 08 at 6:21 e m
Du får nog älta på ett tag till. Ta den tid som behövs! Kramkram!
steffanie
12 Dec 08 at 6:56 e m
Min bror och svägerska råkade ut för samma sak. Det tar lite tid att ”komma tillbaka” men det händer i slutändan.
Dags att lära morsan din lite ju-jutsu? Och att registrera lite träning på Funbeat? Själv ska jag ut och jogga i kväll.
David N.
12 Dec 08 at 7:18 e m