Maskar du på jobbet?
En och en halv timme per arbetsdag maskar vi enligt en artikel i
Sydsvenskan idag. Internet anges som en storbov i dramat när vi själ
tid av vår arbetsgivare. Fler och fler företag inför restriktioner om
vilka webbplatser de anställda får besöka under arbetstid.
Jag ställer mig lite skeptisk till larmrapporter som dessa.
Det finns många sätt att missköta sitt arbete på: komma lite senare, ta extensiva fikaraster, ta lite längre lunch än man ska, smita lite tidigare, stå och snacka skit med kollegorna i korridoren, ta rökpauser titt som tätt, ringa och prata med polarna...
Detta är ett ledarskapsproblem som man inte löser genom att införa begränsingar för vilka webbplatser de anställda får besöka under arbetstid. Enligt detta sätt att resonera borde ju samma arbetsgivare bara tillåta samtal till vissa godkända telefonnummer eller bara tidskrifter och böcker som direkt hade med jobbet att göra på arbetsplatsen.
Ett exempel från bekantskapskretsen belyser vad egentligen anses vara ok att göra under arbetstid:
Jag har en kamrat som arbetar i ett tjänstemannayrke. Kontoret ligger på 6:e våningen och det finns inget rökrum. Alla rökarna är därför tvungna att ta hissen ned till bottenvåningen och gå ut på gården för att ta sig ett bloss. Hon räknade ut att det tog varje rökare ungeför 6 minuter att vänta på hissen, åka ned, röka, vänta på hissen och åka upp igen till kontoret. Om varje rökare i snitt rökte 6 cigaretter om dagen innebar det följdaktligen att 36 minuter av den dagliga arbetstiden förlades på att röka. Hon sa till sin chef att hon som ickerökare borde få 36 minuters kortare arbetstid om dagen.
Hon fick nej.
Sen skulle jag vilja se en underökning på hur mycket tid vi bjuder arbetsgivaren på genom att svara i telefon, besvara mejl och tänka på jobbet när vi är lediga...
Jag ställer mig lite skeptisk till larmrapporter som dessa.
Det finns många sätt att missköta sitt arbete på: komma lite senare, ta extensiva fikaraster, ta lite längre lunch än man ska, smita lite tidigare, stå och snacka skit med kollegorna i korridoren, ta rökpauser titt som tätt, ringa och prata med polarna...
Detta är ett ledarskapsproblem som man inte löser genom att införa begränsingar för vilka webbplatser de anställda får besöka under arbetstid. Enligt detta sätt att resonera borde ju samma arbetsgivare bara tillåta samtal till vissa godkända telefonnummer eller bara tidskrifter och böcker som direkt hade med jobbet att göra på arbetsplatsen.
Ett exempel från bekantskapskretsen belyser vad egentligen anses vara ok att göra under arbetstid:
Jag har en kamrat som arbetar i ett tjänstemannayrke. Kontoret ligger på 6:e våningen och det finns inget rökrum. Alla rökarna är därför tvungna att ta hissen ned till bottenvåningen och gå ut på gården för att ta sig ett bloss. Hon räknade ut att det tog varje rökare ungeför 6 minuter att vänta på hissen, åka ned, röka, vänta på hissen och åka upp igen till kontoret. Om varje rökare i snitt rökte 6 cigaretter om dagen innebar det följdaktligen att 36 minuter av den dagliga arbetstiden förlades på att röka. Hon sa till sin chef att hon som ickerökare borde få 36 minuters kortare arbetstid om dagen.
Hon fick nej.
Sen skulle jag vilja se en underökning på hur mycket tid vi bjuder arbetsgivaren på genom att svara i telefon, besvara mejl och tänka på jobbet när vi är lediga...
Leave a comment