Steffanie Esse

Första veckan i september åkte jag således upp till Varberg och spenderade tre lugna dagar med morsan. Promenerade, cyklade, åt och sov. Det var gudagott! Egentligen hade jag behövt lite längre semester men jobbsökeriet kallade. Samma dag som jag åkte tillbaka till Malmö meddelade försvarsminister Mikael Odenberg att han beslutat sig för att avgå. Jag hoppade in och redigerade på kort varsel på Sydsvenskan under hela september och började inse att risken fanns att jag faktiskt skulle bli arbetslös på riktigt (och därmed tvingas till Arbetsförmedlingen – Hu du grymme värld!). Hoppade därför på två kurser på Malmö högskola samt tog ett (obetalt) uppdrag som konversatör i en SFI-klass på Komvux Södervärn för att slippa gå overksam. Jag gick på några intervjuer till och på min födelsedag den 20 september fick jag i enlighet med den berömda ketchupeffekten erbjudande om inte mindre än två jobb! Efter stor vånda bestämde jag mig: jag tackade ja till ett vikariat som reporter och webbedaktör på tidningen hennes där jag började redan den 25 september! Födelsedagen firades efterföljande lördag med hela tjocka släkten på Wallmans salonger i Malmö. Det var en riktigt, riktigt rolig födelsedag! Några dagar innan hade Peter och jag firat ett år som förlovade också så september blev sannerligen en festlig månad!

Andra bloggar om: nyårskrönika, årskrönika

Som tröst för det uteblivna bokmässebesöket vaskar jag fram inläggen jag skrev efter bokmässan 2003 och 2004:

2003
Att släpa hem till hyddan
många föredrag blev det…
Utbildningens kärna
Med livet som vapen

2004
Reflektioner efter en dag på bokmässan
Changing systems in the literary Balkans
Den moderna Dickens
Nordens roligaste författare i en ”show” med Birgitta Ulfsson
Bokfynd
Hört i förbifarten på mässan

Hoppas jag kan åka nästa år…

Att vakna tidigt helt av sig själv en lördagmorgon. Det är gudagott. Jag går upp, tar en dusch, gör frukost (havregrynsgröt med skivat äpple och kanel samt tre skinkmackor med gurka), sätter på kaffet, hämtar in tidningen.

Mmmmm….

Efter tidningsbläddringen slår jag på datorn och skannar snabbt av familjebloggarna: Lillsyrran är i extas över nya datorn, mamma beklagar sig att pappa men inte hon fick komplimanger om sin klädsel vid förra veckans födelsedagsfirande på Wallmans, Tomas har varit på bjudning hos mig i en dröm och hos Oskar får jag en skopa ovett för att jag lockat in honom på Facebook.

Sen lyssnar på jag på reprisen från gårdagens Spanarna och önskar att jag också vore på Bokmässan. Men jag ska redigera klart den berömda och ökända fukking minnesboken istället. Lyllos mig…

Ojojoj, vilken helg! Den stora överraskningen som Peter smusslat med i flera veckor var en helkväll på Wallmans salonger här i Malmö tillsammans med nästan hela tjocka släkten. Jag anade ingenting såklart så snacka om att jag blev överraskad! Ett fullödigt bildreportage från lördagkvällens begivenheter finns på mammas blogg.

På söndagen tvingade jag snälla mamma och pappa till gamla lägenheten där vi städade ur det sista. Sen fortsatte arbetslägret i nya lägenheten där pappa och jag satte upp gardinstänger och mamma sydde gardinerna. Titta så fint det blev!

Jag är så evigt tacksam att jag har så snälla föräldrar!

Tjusiga sovrumsgardiner.

Tjusiga vardagsrumsgardiner.

När jag var ung hade jag en Mina Klasskamrater-bok. Den lämnade jag till runt till kompisarna som fick svara på frågor av typen ”Det roligaste ämnet”, ”Den bästa pop-grupp jag vet” och ”Vad jag helst vill bli”.

Det populäraste skolämnet verkar utan tvekan ha varit FA. För er som inte var med i början av 80-talet kan jag avslöja att FA var Fria Aktiviteter, dvs den sista lektionen på fredagen där klassen fick rösta fram nåt skojsigt att göra. Undra egentligen vad vi gjorde? Jag minns inte…

Över hälften av mina klasskamerater har angivit Alphaville som sin ”favorit pop-grupp”. På andra plats kommer Kiss (här kan man också göra en genusanalys eftersom Alphaville uteslutande angivits av tjejer och Kiss av killarna).

”Vad jag helst vill bli” är den allra roligast frågan. Vad ville vi bli egentligen? Då när vi var 10 år gamla? Själv har jag angivit författare eller konditor. Min bästa tjejkompis ville bli sminkös, dagislärare, lärare eller hårfrisörska och min bästa killkompis ville bli elektronikingenjör eller uppfinnare.

Idag är hon förskollärare och han civilingenjör. Det är bara jag som är misslyckad som varken blivit författare eller konditor. Än…

Men vad jag skulle komma till är fenomenet Facebook.. För egentligen är det ju inte mer än en upphottad version av den Mina Klasskamraterbok som jag fick i julklapp julen 1984. Ordentligt upphottad iofs. Men ändå…

Jag skickade uppmaningen ”ge mig ditt bästa boktips” till alla mina vänner på Facebook. Följande kom tillbaka:

- Three Worlds Gone Mad: Dangerous Journeys through the War Zones of Africa, Asia, and the South Pacific av Robert Young Pelton

- Jitterbug Parfume av Tom Robbins

- Guru av Zac O’Yeah

- Anasi Boys av Neil Gaiman

- Liftarens guide till galaxen av Douglas Adams

- Hoppsan jag är död! av Arto Paasilinna

- Tillsammans är man mindre ensam av Anna Gavalda

- Mästaren och Margarita av Michail Bulgakov

- Matilda´s last waltz av Tamara McKinley

- Inre kretsen och Den döende dandyn av Mari Jungstedt

- Varats olidliga lätthet av Milan Kundera

- Nu vill jag sjunga dig milda sånger av Linda Olsson

- Blonde av Joyce Carol Oates

- Other voices, other rooms av Truman Capote

- Mina vänner av Emmanuel Bove

- Främlingen av Albert Camus

- ”Allt av Arne Dahl”

Detta har jag gjort sedan i måndags:

- Färgat ögonfransar och ögonbryn på salong.
- Varit på första mötet i nya bostadsrättsföreningen.
- Klippt mig i nån sorts pageliknande frisyr.
- Varit på två anställningsintervjuer.
- Skickat min CV till ytterligare ett antal ställen.
- Lagat en monsterstor gryta köttfärssås.
- Fikat och promenerat med god vän.
- Fyllt 34.
- Konverserat med svenskastuderande på Komvux.
- Dinerat flott på restaurang med älsklingen.
- Tittat på tre Sopranos-avsnitt (dock ej i följd).
- Haft ågren.
- Fått jobb!!!

Så nu finns det det minst två anledningar anledning att fira helgen!!! Tjooohoooo!

Jag fyller snart år! Högst på min önskelista står sånna häringa kaffemuggar från Filippa K.

Det är Rörstrand som tillverkar dom och finns bland annat på Duka (klicka nästa för att se just den här modellen). Och eftersom dom är ganska dyra så skickar jag min vädjan till alla presentköparsugna, familj som vänner Jag önskar mig alla mönstersorter så använd er egna goda smak så blir det säkert bra

Nu har min bisarra samling udda kaffemuggar äntligen gjort sitt. Nu ska här drickas kaffe med stil

Den gånga helgen har fyllts med hårt arbete, både för mig och Peter samt en ditlurad kompis. Vi har tömt källarförrådet i den gamla lägenheten och gosh, det var svettigt. Mest på grund av min skit förståss, Peter brukar berömma sig med att han slänger allting varje gång han flyttar (hrmmm…). Vi hade hyrt en V70 + släp på lördagen och körde massa möbler vi inte använder till återvinningsstationen. På söndagen gjorde vi samma sak fast med en V50 utan släp och lite mindre grejer. Sen flyttade vi allting som skall sparas från gamla källarförrådet till nya. Därefter fick vi belöna oss med pizza, så hårt som vi jobbat! Och imorgon är det måndag igen, hurra!

I fredags tog vi ett stort steg framåt i vår shoppingutveckling. Vi självskannade för första gången! Se så glad Peter är när han skannar av priset för två burkar Mrs Cheng’s strimlade bambuskott!

Och trots att det var fredag kväll och vi båda var rätt slaka efter den gångna veckan gick shoppingen som en dans. Allt tack vare självskanningen. Gud ske pris! (i dubbel bemärkelse!)