Äntligen...

... efter 6 månader och 28 dagar i Afghanistan återvänder jag nu till mitt civila liv hemma i Sverige. Och sparkar därmed igång den här bloggen igen! För ni trodde väl inte jag givit upp? ;-) Syrran och mamma mötte upp på medaljceremonin på Livgardet idag - vilket var en total överraskning eftersom ingen av dem egentligen hade tid. Jag blev ruskigt glad och höll på att börja lipa! Sen utbröt stora kramkalaset förståss vilket avslutades abrupt när jag var tvungen att springa för att hinna med transporten till Arlanda så jag hann hem till Malmö innan midnatt. Vilken grej! Och nu är det över! *phew*