May 2006 Archives

Lät mig släpas med på X-Men III igår och blev förvånad över det relativa djupet i denna actionrulle. Frånsett de våldsamma scenerna ställdes en hel del intressanta frågor:

1. Om man tillhör en grupp men inte delar dess majoritetsuppfattning - finns det frågor som är så viktiga att man är beredd att gå över till fiendesidan och kämpa mot sina forna gruppkompisar?

2. Om man uppfann ett botemedel mot alla obotbotbara sjukdomar/genetika defekter - är det då självklart att bota alla som har dessa?

3. Och vad går gränsen mellan en genetisk defekt och individuell variation?

4. Är det rätt att plastikoperera sig? Om ja, av vilka skäl då?

5. Är djävulen en kvinna?

Knuff-länkar om X-Men 3

Imorgon klockan 12 brakar det loss i Västra Hamnen: Swedish Battle Camp. Jag ska naturligtvis dit - ska du?

Igår efter jobbet tog jag en cykeltur ut mot Dalby och Södra Sandby. Solen sken och det var motvind hela vägen till Dalby men jag njöt ändå av full kraft. Det är så underbart att cykla! Jisses vad jag saknat det under vintern!

Jag hade inte riktigt koll på vart jag var hela tiden men eftersom cykellederna är så väl skyltade här gick det bra ändå. Håller jag bara vänstervarv borde jag komma till Lund förr eller senare resonerade jag - vilket stämde. Jag hittade avfarten till Skryllegården, en stor frilufts- och motionsanläggning som jag velat besöka sedan i höstas, och därefter Hardebergaspåret, det gamla nedlagda järnvägsspåret som blivit cykelbana och som leder tillbaka till Lund.

Åh vad skönt det var! Och när jag kom hem hittade jag en karta (pdf) som visar precis hur jag cyklade. På Lunds kommuns hemsida finns dessutom fler käcka cykelkartor att ladda ned.

I dag tippade jag en tjuga på att Tyskland vinner över Brasilien i VM-finalen i fotboll den 9 juli i Berlin. Bara så att ni vet... ;)

Sprang Lundaloppet igår - korta banan på 5 kilometer. Eftersom jag inte tränat så mycket senaste tiden (pga knäont) tog jag det väldigt lugnt. Värmen var faktiskt otroligt jobbig också vilket jag antar beror på ovanan. Det blåste förvisso men det kändes mest som att ha en hårfön i ansiktet.

Men roligt var det trots värmen och jobbigheten! Speciellt strax innan målgång när jag var tvungen att gå en stund och fick en klapp i ryggen av en annan tjej som uppmuntrande hojtade "Kom igen nu! Jag har sprungit bakom dig hela vägen - nu tar vi den sista biten!" Efter det orkade jag till och med spurta i mål och kom med en liten marginal under 30 minuter.

Mats missade jag helt och hållet - trots ivrigt spanande. Men jag såg Per Gahrton :-) (han sprang på 38 min)

Nästan omedelbart när jag började använda min nya, fina Wacombräda försvann problemen med musfingret! Nu efter drygt två veckor har jag nästan glömt bort hur det kändes. Tack snälla goa patron!

Vi fick också besök av en ergonom på jobbet som hjälpte oss ställa in skrivborden och gav tips på hur man minskar risken för belastningsskador. Pausgymnastik var såklart en given ingrediens och jag har faktiskt försökt komma ihåg att göra det någon gång varje dag. Allra bästa botemedlet måste dock vara dom höj- och sänkbara skrivbord som vi fick för någon månad sedan. Dom är helt enkelt underbara! Alla kontorsslavar borde ha sådana!

PS/Detta inlägg är postat direkt från Flickr om ni undrar varför det ser så mystiskt ut! Värsta coola funktionen :-) /DS

Helt underbar blogg: Tjuvlyssnat

Min favorittjuvlyssning kommer från frisersalongen "Söderporten":

Kund: Asså... hur är det med Finland? Är det samma land som Sverige?

Frisörskan: Asså, nej det tror jag inte. Det är väl två olika...eller?

Kunden: Okej, för jag har alltid tänkt Norge, Finland och Sverige som samma land.

Frisörskan: Aaa, jag vet faktiskt inte säkert.

En kamrat till mig med 10 år i restaurangbranschen hävdar med bestämdhet att man måste röka om man jobbar där. Annars får man nämligen aldrig några pauser. Som icke-rökare kan man inte bara sätta sig ner i fem minuter för att pusta ut, då tycker kollegorna man är lat. Men att rökarna försvinner motsvarande tid ut på bakgården för att blossa är helt ok.

I dag funderade jag över acceptabla anledningar att gå hem från jobbet när ens arbetstid är slut. Att hämta barn på dagis är alltid ok. Där skulle aldrig någon drömma om att be vederbörande stanna i allafall. Men hur gör vi som inte har barn och vill gå hem i tid? Räcker det att man lovat sambon komma hem senast 18? Eller måste vi skaffa egna barn innan vi blir kvitt det dåliga samvetet som jagar oss för att vi inte alltid sätter jobbet först?