hur barn lär sig ett främmande språk

Barn som i 3-7 års åldern konfronteras med ett främmande språk i förskola eller skola går igenom olika faser i sin språkinlärning.

Barnen börjar i regel med att försöka göra sig förstådda på sitt modersmål, trots att ingen i omgivningen förstår dem. För yngre barn kan denna fas vara i flera månader, äldre barn förstår oftast snabbare att det inte är någon idé att fortsätta med modersmålet.

Därefter följer en tyst period som också kan variera i längd beroende på om barnet är inåt- eller utåtagerande. Inåtvända barn har vanligtvis en längre tyst period som de dock kompenserar senare genom att ha uppnåt en högre språklig förmåga när de väl börjar tala det främmande språket.
Under den tysta fasen pratar många barn lågmält med sig själva. De upprepar ord och fraser som lärare eller kamrater just sagt och prövar olika kombinationer.

Under den tredje fasen börjar barnen använda sig av förenklade uttryck och fasta fraser på målspråket. Inåvända barn som fortsätter de tysta samtalen med sig själva ligger oftast på en högre språklig nivå på dessa samtal, än de samtal de för med lärare och kamrater. Det är som om de testar och övar i samtal med sig själva, innan de vågar använda orden och meningarna i riktiga konversationer.

Fas fyra innehåller en stegvis förbättring av barnets språkliga förmåga och de närmar sig det infödda mönstret för andraspråket.

Andraspråksinlärningen är en social process om sker i samspel med lärare och jämnåriga.

Forskare har undersökt så kallade tvespråkiga samtal, dilingual discourse, där de två som pratar inte förstår varandras språk (till skillnad från tvåspråkiga samtal, bilingual discourse, där de som pratar har en passiv förståelse av det andra språket) och funnit att om samtalet görs kring en gemensam aktivitet blir det ändå rätt så sammanhängande.

Exemplet i boken rörde en pojke med kinesiska som modersmål som lekte med ett vattenhjul och pratade med en lärare som pratade engelska. Ingen av dem förstod egentligen varandra men när samtalet transkiberats såg man att deras samtal ändå hängde ihop. Situationen stöder här inlärningen, menar forskarna, och sammanhanget gör att pojken lättare lär sig de engelska ord som hör ihop med vattenhjulet.

Anteckningar gjorda efter att ha läst artikeln Håll samtalet igång - om inlärning av ett andraspråk av Åke Viberg publicerad i boken Det gränslösa samtalet av Blomqvist och Teleman (red).

Den här artikeln har naturligtvis fått mig att fundera på hur det var för min egen pappa som kom från Tyskland till Sverige som sjuåring och sattes direkt i svensk skola... måste fråga honom om det...