kärleksförklaring + ny bloggkategori

Morgontidningen - jag älskar den!

Jag klarar mig inte utan den. Gratistidningar i all ära, men jag vill faktiskt ha min hemburen. Jag hinner inte läsa den så noga som jag vill varje dag, men utan tidningen är morgonen bara halv.

Trots att det mesta som står att läsa där faktiskt redan är gammalt innan det hinner till min hallmatta. På nätet är allt färskare. Men i nätet kan man inte bläddra. Och det svärtar definitivt inte av sig. Och inte luktar det nytryckt heller...

Nätet är bra men flyktigt. Där kan man publicera omedelbart och sedan korrigera fel utan att meddela det. Publicerar man fel i papperstidningen måste man i allafall trycka en rättelse dagen efter. Det är tydligare. Kanske är tron på detta som gör att jag vill lita mer på vad som står i papperstidningen än vad som står på webben?

Lediga dagar är bra för då hinner jag läsa båda mina morgontidningar ordentligt. Jobbiga dagar är sämre - då kanske jag bara hinner läsa rubrikerna.

I dag är en ledig dag och därför passar jag på att sjösätta en ny kategori här på bloggen: tidningsdagbok. Under den vinjetten tänker jag i all anspråkslöshet blogga om det jag fastnar för i nyhetsfloden. Det handlar om korta snabba reflektioner och inte några akademiska avhandlingar i ämnet. Jag vill komma tillbaka till det kravlösa skrivandet, det som sker i första hand för min egen skull, och mindre för andra. Förhoppningsvis kan det vara ett botemedel mot den blogghäfta jag lidigt av de senaste månaderna. Ok, nog snackat... dags att börja skriva:

De tre som åtalats för dödsmisshandeln av Marcus Gabrielsen på Kungsgatan i maj släpps ur häktet i väntan på dom. Betyder detta att tingsrätten varken kommer kunna dömma dem för mord eller dråp utan på sin höjd för grov misshandel och vållande till annans död? Ett tiotal vittnen såg misshandeln men har ändå bara kunnat lämnar ofullständiga berättelser. De har dessutom tagit tillbaka och ändrat uppgifter mellan polisförhör och rättegång så vad som egentligen hänt verkar fortfarande inte vara helt klart. "Vittnena har fått minnesluckor där de passar dem" kommenterar Gabrielsens pappa rättegången.

Faramarz Pooya kräver i ett inlägg på SvD:s Brännpunkt att Sverige och EU ska kräva att Iran friger alla politiska fångar och börjar respektera press- och föreningsfriheten. Som påtryckningsmedel tycker Pooya Sverige och de andra EU-länderna ska utvisa Irans ambassadörer samt kalla hem sina egna från Iran. När jag sökte på de två uppmärksammade fall som Pooya lyfter fram (fängslandet av två av Irans mest kända intellektuella, journalisten Akbar Ganji och advokaten Nasser Zarafshan, hittade jag den här bloggen: Fria Iranvänner.

Sju sortes kakor på klassiskt kafferep istället för jättemuffins och caffelatte på chict innerstadscafé. Det är den nya trenden slår SvD fast i ett roligt reportage nu så här mitt i fruntimmersveckan. Man har intervjuat både sockerbagare och historiker som välkomnar revitaliseringen av vår svenska sötsaktskultur. Historiken menar att det är trettiåringarnas behov av nostalgi som ligger bakom trenden. Att våra föräldrar tillhör den kaklösa generationen och att vi längtar tillbaka till mormors och farmors spritskransar och hallongrottor. Kan ligga nåt i det där! Jag känner mig i allafall jädrig sugen på att baka småkakor, något som jag faktiskt aldrig provat på tidigare. Kanske skulle pröva göra en sats Ungherrar? ;)