June 2005 Archives

Bosse har kallat hugade löpare till kvalificeringsuttagning till Blogg IF på torsdag i Ursviksterrängen!
Jag kommer förståss vara där. Du också hoppas jag! Ett utmärkt tillfälle att slå två flugor i en smäll: lära känna trevliga bloggare och få motion!

Stephanie bor i Umeå men har släkten i USA. Över julhelgen lät hon Skype-uppkopplingen vara igång hela tiden så att mormor och morfar på andra sidan Atlanten kunde ropa på barnbarnen i Umeå när helst de ville och få en liten pratstund, och tvärt om förståss.

Jenny pluggar i Österrike men med bredband på studentrummet och med hjälp av ett Stockholmstelefonnummer hon skaffat via Skype pratar hon med sin mamma i Boden till vanlig Sverigetelefontaxa. Hon ringer också bra mycket billigare till sin pojkvän i Slovenien än vad den österrikiska teleoperatören någonsin skulle kunna erbjuda.

Stephanie har föresten sagt upp sitt fasta telefonabonnemang. Hon klarar sig med mobilen och Skype.

Mitt ämne i Bloggstafetten är: ”Därför är det så viktigt att ha en dator i sitt liv” och inledningen var ett försök att illustrera just detta. Det är inte en reklamtext för ip-telefonioperatören Skype, även om det kanske låter så... grejen är att för mig har Skype inneburit en revolution.

När jag upphetsat berättade för min syster att man nu kunde ringa till varandra genom datorn konstaterade hon lakoniskt ”så du menar som på en vanlig telefon då”. Och ja, jag medger att det inte låter särskilt upphetsande. Ringa har vi kunnat göra ganska länge i det här landet. Men det är just det som är grejen: allt fler av våra vanliga, analoga dagliga göromål flyttas över till internet.

Internet är en annorlunda dimension. Du gör till synes alldagliga saker, ringer, betalar en räkning, bloggar... men har du tänkt på att du befinner dig i ett rum som saknar en fysisk koppling till verkligheten? Du befinner dig i en annan dimension!

Men var inte rädd! Internet är inte en mystisk, mytisk plats för dataspelande världsfrånvända nördar. Internet är ett sätt att kommunicera via text, ljud eller bild (eller alla tre samtidigt) med familj, vänner eller hela världen. Och nyckeln till allt detta är datorburken. Du vet den där mojängen som statiskt står uppställd i ett hörne av sovrummet eller vardagsrummet? Den kommer inte stå kvar där särskilt länge. Den kommer vandra runt tillsammans med dig. Den kommer vara din kommunikationscentral och tillsammans med mobiltelefonen kommer ni vara oslagbara.

Vi befinner oss i en brytningsfas, inte tu tal om något annat. Detta är verkligen inga revolutionerande tankar, många har haft dem innan mig, men nu börjar i allafall jag långsamt fatta vad det handlar om.

Och icke att förglömma, i takt med att fler och fler funktioner flyttas till nätet är det också högprioriterat för alla och en var att ta reda på vilka fördelar och nackdelar som detta nya kommunikationssätt innebär.

Därför är det viktigt att ha en dator. För dig som privatperson, din familj, dina barn, din karriär, ditt företag. Så länge den där mojängen som står i sovrummet eller vardagsrummet kommer kallas för dator,,,

Nästa man i stafetten är en kvinna, nämligen Sandra, och eftersom hon bloggat om både löpning och yoga vore det roligt att höra henne utveckla ämnet: ”Vad fysisk aktivitet betyder för det personliga välbefinnandet”

Jag väntar med spänning på Sandras bidrag! :-)

Hon välte sig fram och varsnade hur en mycket stor och gråblank kropp sprängde upp genom vattenytan, bara ett tjugotal meter från fartyget.

Så skriver Inger Frimansson i sin nya bok Skuggan i vattnet som drog igång som följetång i SvD idag.

Varsnade - smaka på det! Ett helt nytt ord för mig som ligger perfekt i munnen och som är så mycket praktiskare än det omständliga bli varse om.

Heja Inger Frimansson, vars språk inte degenererat till tråkiga klyschor trots genren hon valt!

Även om det inte brukar gå riktigt lika vilt till på de midsommarfester jag hittills bevistat, så är ju tyska IKEA inte direkt ute och cyklar i sina nya reklamfilmer. Det är väl ungefär så här det (tyvärr) brukar går till på ett äktsvenskt midsommarfirande. Minus folkdräkterna då, för jag har då aldrig varit på en fest där deltagarna lallar runt i Sverigedräkt, inte ens på Midsommar :-) Fast jag har ju iofs aldrig firat i Dalarna, där kanske man gör sånt? ;)

Swanberg delar med sig av 10 Bloggregler för medierna i dagens DN. Dom är klockrena! Se bara här:

§5 Det kan hända att du någon gång under ditt bloggarbete ställer dig frågan "Vem kan vara intresserad av detta crap?" eller "Vilken vettig människa orkar sitta och läsa sån här metervara?". Dunka då huvudet några gånger i bordet och fortsätt sedan bloggarbetet som om inget hänt.

Dags att krypa till korset och outa min dåliga musiksmak! ;) Emma vill veta:

1) Hur stor datamängd har du på din dator/hur många cd- och vinylskivor äger du?
Ungefär 35 GB + 80 gamla hederliga cd-skivor.

2) Senast inhandlade skiva?
*gulp* Jag minns inte riktigt... kan det ha varit Iron Maidens Dance of death kanske?

3) Senast spelade låt?
Jag bläddrar genast fram iTunes och konstaterar... att det är Lars Winneräcks Hjärter dams sista sång.

4) Nämn fem skivor som betyder mycket för dig.
Uj, svårt... men jag tror det blir Natasha Bedingfields Unwritten, Iron Maidens Seventh Son of a Seventh Son, Lustans Lakejer Åkersberga, Nightwish Once och Bruce Springsteen The Rising.

5) Tre låtar som inte finns med på nämnda skivor, men som betyder mycket för dig.
Hmmm... jag tittar på "Mest spelade" i iTunes och hittar Vi är røde, vi är vide, Danmarks VM-låt av Kim Larsen från ett annat århundrade, Bora Bora av Arash och Portugal av Christian Kjellvander.

6) Utse tre personer att skicka vidare frågorna till: Linda, Jesper och Jenny!

Så här glad och trött såg jag ut när jag sprang förbi Stephanie och Henrik på bron mellan Kungsan och Slottet igår. Då hade jag lubbat 30 kilometer ungefär och hade 12 kvar. Jisses vilken grej! Herregud, jag är helt fascinerad över att det ändå gick så smärtfritt! Klart det var jobbigt och klart jag hade ont på alla möjliga och omöjliga ställen, men summa summarum: jag trodde det skulle vara värre!

Podcasten dröjer nog lite. Jag orkar inte sätta mig med den idag. Nu är det soffmys och inspelade Murder City som gäller :-)

Jag behöver inte ens dra upp rullgardinen, jag hör hur regnet öser ned där ute i allafall. Vi pratar inte stilla sommarregn, vi pratar regn modell himlens portar har öppnat sig.

Vad har vi arma marathonlöpare gjort för att förtjäna detta???

Jisses, springa 42 kilometer i ösregn hade jag verkligen inte räknat med. Skurar var jag förberedd på. Men detta?

HJÄÄÄÄÄÄÄLP!

Väderutsikterna inför morgondagen ser ju inte alldeles lysande ut :( Max 15 grader och regn. *burr* Jag är iofs inte gjord av socker... och jag fruktar hetta mer än kyla... men ändå! Det kan väl vara uppehåll iallafall! Snälla vädergudar, var lite schyssta nu, det är ju iallafall min första mara!

Jesper Borglund och jag ska springa Stockholm marathon på lördag. Några fler glaningar där ute? :)

I väntan på att jag ska få tummen ur och göra en riktig klassiker kanske jag skulle satsa på en Stockholmsklassiker! Hade ingen aning om att detta arrangemang ens fanns men det låter oerhört trevligt att kunna genomföra alla delmoment på hemmaplan.