ARN - DUB - ARN
Har just kommit hem efter att ha tillbringat fem härliga dagar i Dublin. Där var det redan vår, sol, ljumma vindar, gröna gräsmattor, uteserveringar och lätta vårjackor. Underbart!
Kontrasten när planet landade i Stockholm i går på eftermiddagen var... eh... avsevärd och avskyvärd. Vad mig anbelangar så får vintern gärna lämna över stafettpinnen till våren nu. Det vore sannerligen inte en dag för tidigt.
Här kommer en reserapport:
Onsdag 16 mars
Flyg Stockholm - Dublin. Inkvartering på Portobello Hotel inte så långt från centrum. Kastade in väskorna och promenerade ned på stan. Njöt av solskenet och de härliga vårvädret. Strosade runt och insöp pre-St Patrick's atmosfären. Hamnade till slut nere i Temple Bar som ligger längs floden Liffey och som visade sig vara ett helt kvarter med pubar och inte en enda som jag i min enfald trott :) Käkade och begav oss tillbaka till hotellet. Stridssov i 30 minuter, fixade iordning oss och träffade resten av gänget vid 21-tiden på puben på hotellet. Testade Smithswicks, en ale som tillverkas av Guinness. Den var god :)
Torsdag 17 mars - St Patrick's Day
Irlands nationaldag firas till minne av helgonet St Patrick som enligt legenden var den som kristnade Irland. För att förklara treenigheten för hedningarna använde han sig av en treklöver och den är i dag en symbol för Irland. St Patrick sägs också vara den som drev bort alla ormarna från ön. Vi började den stora dagen med att promenera ned till O'Connor Street för att titta på paraden. Det var hur mycket folk som helst och de flesta var utstyrda i nåt grönt eller orange eller både ock. När vi gjorde halt vid en pub i närheten testade jag kärringversionen av Guinness: öl med black currant i (mumma!) Därifrån begav vi oss till Croke Park för att titta på hurling och irländsk fotboll. Jag hade inte sett någon av dessa sporter innan men föreställ dig att spela innebandy utan regler på en gräsfotbollsplan och du är ganska nära ;) Det tog ett tag att fatta reglerna men sen var det kul. Irländsk fotboll påminde om rugby, mycket spring och folk som hamnade i högar. På kvällen var det fin middag med tal och hela baletten. Kvällen avslutades vid tretiden på morgonen på puben på hotellet. En mycket trevlig dag, kväll och natt!
Fredag 18 mars
Lite trött var jag allt när klockan ringde men är man turist så är man. Upp och hoppa redan vid 09 för att få frukost och sen var det ut på stan som gällde. Vi spatserade runt lite, faktiskt ända ut till Guinness-fabriken men där var kön nästan en timme lång så vi hoppade på en bussrundtur istället. Det var skönt att vila fötterna och få Dublin serverat framför sig. Bussen åkte bland annat ut till Phoneix Park som sägs vara världens största park som ligger innanför stadsgränsen. Inte illa! Förutom massa gräsmattor och träd ligger även presidentens palats där inne. Bussen tuffade vidare längs floden Liffey, fram till O'Connor Street med den gigantiska milleniemonumentet, kallat The Spike (eftersom den ser ut som en stor spik), och sedan över på andra sidan floden förbi Trinity College, shoppingområdet Grafton Street, St Stephens Park och de victorianska husen med sina vackra (och välfotograferade) dörrar, Molly Malone-statyn und so weiter. På kvällen käkade vi och drack öl nere i Temple Bar. Där var verkligen mycket folk i rörelse och nästan omöjligt att hitta plats att sitta men efter lite letade så gick det bra. Sent i säng även denna kvällen.
Lördag 19 mars
Sista dagen i Dublin firades med lite seriös shopping nere på Grafton Street. Jag njöt av att strosa omkring, kisa i solen, dricka kaffe på en uteservering och titta på folk och känna mig urban ;) Hittade en väldigt trevligt bokhandel men lyckades gå därifrån utan att köpa något ;) På eftermiddagen satt vi på en pub och tittade på rugby: Irland mötte Wales och fick stryk och därmed hade walesarna blivit Grand Slam-mästare eftersom de vunnit alla tidigare matcher också. Puben var packad med både röd- och grönklädda fans men stämningen var på topp och efteråt gratulerade irländarna storsint walesarna till segern, det var första gången på nästan 30 år som Wales vann. Är det inte risk för slagsmål, frågade jag en irländare. Nä, sa han, inte nu när det var Wales som vann men hade det varit England... då hade man inte kunnat veta så säkert... Efter ett restaurangbesök var det dags för fyrverkerierer och sen en drink på nåt ställe nere vid O'Connor Street där inredningen påminde starkt om Finlandsfärjans. Eftersom en del skulle resa hem rätt tidigt på söndagen blev kvällen inte så sen. Jag hade dock förmånen att stanna vaken till halv fyra ungefär då de waelsiska supportrarna som bodde i rummet brevid mig tuppade av ;)
Sammanfattningsvis...
Jag vill tillbaka! Jag vill se mer av ön och Irland och Dublin lockar mycket mer än England och London. Dublin är en mysig, lagom stor stad och eftersom den visade upp sig från sin allra bästa sida under mitt besök så blir det definitivt ett högt betyg. Dessutom kom jag under mitt besök på den för mig smått revolutionerande tanken att man ju faktiskt kan lära sig engelska där! Om jag ska bo i något engelskspråkig land så kanske det skulle bli Irland! Helt crazy att jag inte tänkt på det tidigare,,, :-)
Hej, welcome back! Trevlig berättelse som väcker gamla minnen. Bodde i Dublin under 5 månader 1988. Mycket Guiness och Smithswick blev det. Reste runt en del i landet också, västkusten är suverän. Och så såg vi Michael Jackson och Kim Wilde i Cork i en jättekonsert.
Näe, gud vad mysigt! Jag förstår att du inte uppskattade kontrasten vid hemkomsten. Tur att vi har Bagpiper's och liknande vattenhål att söka oss till på dessa bistra breddgrader :)
Ah, Irland! Då har du ätit världens bästa frukostar. Minns fortfarande "White Pudding" med tårar i ögonen. Weisswurst, eat your heart out.
Slainte Christer