När blir kampen mot terrorismen ett hot mot demokratin?

Snart vice ordförande i EU-kommissionen Margot Wallström samtalade med Christian Åhlund, chef för den internationella advokatorganisationen International Legal Assistance Consortium och Per T Ohlsson, chefredaktör på Sydsvenska Dagbladet under moderering av skjutjärnsjournalisten Britt-Marie Mattsson.

Wallström, till dagen helt i svart men med en brosch i form av ett rött hjärta på kavajslaget, inledde med att prata om vår definition av terrorism och planterade tanken på att även betrakta miljöförstöringen som en sorts terrorism.

Ohlsson menade att den stora faran inte finns i USA (Bush, Guantanamo, Abu Ghraib och Patriots Act till trots) utan i de länder som står och vacklar mellan demokrati och despotism.

Där det saknas ett oberoende rättssystem och fria medier och där majoriteten av medborgarna faktiskt inte är övertygade om att demokrati är det bästa styrelseskicket.

Nämligen Ryssland.

I både väst och i arabvärlden föredrar ca 85 procent av befolkningen ett demokratiskt styrelseskick. I Ryssland blott 22 procent.

Där ser Ohlsson en fara i att kampen mot terrorismen utnyttjas för att rättfärdiga inskränkningar i de mänskliga rättigheterna, med folkets goda minne.

Åhlund pratade om att rättsosäkerheten sprider sig och var upprörd över hur EU och FN gått i bräschen för att underminera de mänskliga rättigherna när USA krävt detta (stichwort de tre somalier som fanns på USA:s terroristlista som fick sina tillgångar frysta utan prövning).

Han vänder sig också mot USA:s krigsretorik:
- När krigstillstånd råder gäller andra regler, då accepterar man inskränkningar i sina rättigheter men då kriget aldrig tar slut riskerar undantagstillståndet att permanent. "Ett evigt krig för en evig fred". Men vi befinner oss inte i krig. Vi befinner oss i en tid med mycket kriminalitet och vi får inte tumma på rättssäkerheten i jakten på terroristerna.

Ohlsson vill också varna för krigsmentaliteten men menar att det ibland kommer blir nödvändigt att gripa till våld. Exempelvis i Afghanistan. Han citerade också ur Ingvar Carlssons biografi där denne skriver om hur mycket den danske juristprofessorn och rättsfilosofen Alf Ross' bok Varför demokrati? betytt för honom. Ross skrev boken under den tyska ockupationen av Danmark och den kom ut första gången 1946. En av hans teser är att våld kan/bör/endast bekämpas med våld och åsikter med åsikter.

- Idag har vi en känsla av att det smäller överallt, sa Mattsson, och att försöka skaffa sig ett helhetsgrepp över situationen är som att försöka fånga en bläckfisk.

- Media utnyttjar situationen och spelar medvetet på folks rädsla, sa Åhlund.

- Kunskap, undervisning och dialog är det enda sättet ur den här situation menade Wallström som vill skapa ett forum inom EU för att diskutera vad vi egentligen vill med det europeiska samarbetet. Hon efterlyste också en "culture of prevention" och menade att det är långsiktigheten som är politikens största utmaning idag. Att jobba på och inte tappa tron trots att mediakopplets uppmärksamhet vänts någon annastans (stichwort forna Jugoslavien, Afghanistan mm).

Anteckningar gjorda under seminariet När blir kampen mot terrorismen ett hot mot demokratin? anordnade av Anna Lindhs minnesfond på Lilla scenen på Kulturhuset i lördags. Se även Why is terrorism growing?