Sprid dina själsförnödenheter!

I artikeln Den rosa frågans väg (DN 13/7) skriver kulturjournalisten Jan Gradvall om hur han blev den han blev. Artikeln ingår i en serie som heter "Vägen hit" där DN bjudit in ett antal skribenter att berätta om sina "inspirationskällor, bildningsgång och tillfälligheter som skapade förutsättningar för vad de gör idag".

Gradvall har noll högskolepoäng och kan sällan rätt svar till de blå, gula och gröna Trivial Pursuit-frågorna. Däremot har han i princip alla rätt på de rosa. Populärkultur är nämligen hans jobb och han beskriver hur hans bildningsresa gick via Ekholmens bibliotek i Linköping (eftersom det varken fanns dator eller VHS under hans uppväxt) och om hur han läste allt han kom över: från Jules Verne till Sven Wernström och Charles Dickens.

Kan vara bildad utan att vara utbildad, frågar Gradvall sig. Det svenska ordet bildning, som kommer av tyskans Bildung, är enligt uppslagsboken: "en viljemässigt styrd process. Dess mål är en maximering av individens själsförnödenheter". Detta konstaterar Gradvall att han ägnar sig åt, trots avsaknaden av högskolepoäng.

Att han sen gav sig in på journalistikens område förklarar han med att han vill dela med sig. Han vill inte hålla det han lärt sig för sig själv, och liksom Joakim von Anka vara den ende som kan dyka och bada i sin pengahög, f'låt själsförnödenhet. För det är nämligen den han samlar till, sin själsförnödenhet. Kunskap är roligare och intressantare om den delas av fler. "Att veta allt om något är en klen tröst om ingen i ens omgivning förstår vad man kan", förklarar Gradvall sin Robin Hoodianska inställning till kunskap.

Är det inte just detta som vi bloggare håller på med? Vi samlar våra själsförnödenheter på bloggen och delar samtidigt frikostligt med oss till vem helst som finner intresse däri. The more the merrier! Jag vill inte bada ensam i min själsförnödenhetsbassäng, kom hit och lattja med mig!

Senare i texten pratar Gradvall om böcker och varför vi köper fler än vi har tid att läsa. Han refererar till en intervju med skådespelaren Philip Seymore Hoffman där han för fram teorin att vi genom att köpa mycket böcker försöker köpa oss mer tid. Genom att köpa mycket böcker som vi ska läsa när vi blir gamla hoppas vi få leva längre. Varje oläst bok i hyllan ger tio timmar extra liv! Hur många extratimmar har du lagrade i din egen bokhylla?