August 2003 Archives

Om man lägger ihop alla Friday Five-svar, blir det ganska mycket personlig information sammanlagt.

Som hos FeistyCat, Ariana Mania, Justin Stigall, Scott Cranfill och Joe och Andi.

Samt min egen förståss, som ännu inte innehåller så många inlägg. Funderar som bäst på om jag skall lägga in en fredagsfyra-kategori också, om nu Andreas tänker fortsätta på det inslagna spåret. Man kan ju hoppas, för det är lite roligt :-)

Maria Milonas funderar på hur hon skall utforma ett test för att se hur edu-blogging funkar som inlärningsmetod för studenter.

Journal Writing as an Adult Learning Tool

Weblogs in learning

Personal Webpublishing as a reflective conversational tool for self-organized learning
The paper Sebastian Fiedler presented at Blog Talk.

Kan inte hålla mig! Bara måste vara med i Andreas fredagsfyra!

1. Vilken kändis skulle du vilja äta frukost med?

E-Type

2. Vilken kändis skulle du vilja ha med på konsert?

E-type.

3. Vilken kändis skulle du vilja diskutera litteratur/ film/ musik/ vadsomhelst med?

E-Type (ja! det är faktiskt sant!).

4. Vilken kändis skulle du inte vilja vakna upp bredvid?

E-Type.

– Vet du vem som skrev understreckaren i Svenska Dagbladet igår? (jag)
– Nä, vem då? (jenny)
– Nicklas på E-handelskammaren! (jag)
– Wow, vad coolt! (jenny)

Vi pratar om Nicklas som om vi kände honom på riktigt, men vi har faktiskt aldrig ens träffats. Däremot har vi läst hans blogg ganska ingående och därför känns som om vi känner Niklas. På riktigt. Jooo... :)

Kote gaeshi. O soto otoshi. Kote mawashi. O goshi. Hon gesa gatame. Nog sitter de gamla takterna kvar, även om det var nästan två och ett halvt år sedan jag tränade ju-jutsu sist. Skönt att äntligen vara igång igen. Jag gillar den sortens träning.

Elevate blogging from narrative to activism, from lifestyle to politics, from netizen to citizen.

Phil Wolff har sammanställt the bloger's platform, ett antal programpunkter som om de genomförs skulle kunna göra blogging samhällsnyttig, tror han.

Platform points:

A weblog for every elected official before the 2004 election.

* Improve transparency
* Conversation with constituencies more than lobbyists
* Improve the collective memory of our term-limited legislators

A weblog for every student and teacher by 2005.

* Investing in our future workforce
* Assumes access in every classroom
* Better parental involvement

A weblog for every Californian by 2006.

* Economic development in a knowledge, service, and collaboration economy
* Shorten the time to create jobs and find work

Censor-free Internet access in every public library.

* Democracy needs freedom to read

Enterprise blognets for state and local government.

* Government services turbocharged by collaboration and communication
* Government workers in more intimate communication with their customers

In short, participatory democracy between elections.

Mitt under brinnande uppsatsskrivande förra veckan avslöjar medförfattaren Jenny att hon haft fört en hemlig blogg under de senaste veckorna!

– Började du blogga utan att säga till mig! utbrast jag uppbragt.
– Men det var ju du som sa åt mig att börja blogga i hemlighet, replikerade Jenny.

Tystnad.

– Ja just det ja, mumlade jag. Det var det kanske... *teflonminne*

Och nu är hon redo att go public också. May I introduce: andrajenny!

(Osökt undrar man ju vem den första är, men det lämnar jag därhän så länge)

Skeptikern manar till försiktighet och uppmanar folk att inte drabbas av hybris bara för att de hamnat på weblogs.se:s tjugo-i-topp-lista.

Sen han skrev inlägget i förmiddags har hans egen blogg klättrat från en åttonde till en fjärdeplacering!

Mig veterligen har ingen annan bloggare någonsin stigit så snabbt i rankingen på weblogs.se. Detta måste vara svenskt bloggingrekord! Har Skeptikern dopingtestats undrar orolig vän av ordning (som själv sjönk från från en sjätte till en åttondeplacering i samma veva).

Smålands nationalsång tonar in och protesterna dränks i tangentbordsknattret från tusentals Skeptikern-fans som rusar sin idols nyaste inlägg till mötes...

Vojne, den som ändå hade en sådan dragningskraft...

Why is it that we blog and what do we understand about the blogging process?

Royby is investigating exactly what I would like to know, after writing my paper about blogging and the public sphere. So go a head, participate in his survey!

Found via Maria Milonas.

Marcus skrev förra veckan att Cissi var den som inspirerat honom att börja blogga. Jag minns också Cissi. Och reload.org, den ballaste samlingssidan för nätdagböcker som fanns då och som startats av Nanok Bie och där Cissi, Gunnar, Elin, Petra, Sanna, Susanne, Emma, Roger, Jocke (han som blev intervjuad i SvD), Jenny, Martin, Anne, Kristin, jag själv och några till fläkte ut våra liv för alla som var intresserade. En del har fortsatt skriva på nätet i en eller annan form, men vad hände med resten? Och vad hände egentligen med Cissi? Jag vill veta! Man borde göra en follow up på reload.org-människorna och se vilka som fortsatt skriva och i vilken form, och vilka som lagt av och varför.

Hur många bloggare skall besöka Bok och Bibliotek i Göteborg 25-28 september? Med tanke på den höga bibliotekariefrekvensen så borde det vara ett par stycken :) Jag fick en idé nämligen, man skulle ju kunna arrangera en liten bloggarträff i samband med mässan, Göteborg skall väl inte vara sämre än Stockholm och Malmö? Vad säger Västra Götalands klarast lysande bloggarstjärna? :-)

Klart jag inte kunde motstå Thorvalds uppmaning.

Mitt resultat:
Economic Left/Right: -7.25
Libertarian/Authoritarian: -3.95

Jag ligger sydväst om Gandhi. Koolt. Jag som trodde jag var folkpartist.

I dag hade den österikiske regissösern Ulrich Seidls smått bisarra film Hundstage Sverigepremiär. Det tyska ordet hundstage betyder rötmånad. Den svenska titeln lyder Hunddagar. Varför? På distributören Novemberfilms hemsida förklaras att det faktiskt finns något som heter hunddagar, och att dessa infaller mellan 23 juli och 23 augusti då hundstjärnan (Sirius) syns i öster före soluppgången. Jasså minsann, så fick man lära sig något i dag också. Fast jag tycker ändå översättningen haltar eftersom man inte fattar... eller gör man det?

Fast egentligen skiter jag i betyget, huvudsaken är att vi är nöjda med det vi presterat, och det är vi. Men betyget har betydelse i andra sammanhang och det vore skönt att kunna köra ned ett VG i halsen på de som tror att betyget är allt.

– Det är inte så mycket man kan tillägga när man har en sådan här väl genomarbetad uppsats framför sig, sa examinatorn om vår uppsats.

Den behöver egentligen inte revideras alls, om vi inte vill. Den är godkänd som den är, sa hon. Ett sådant omdömme kan jag inte tolka på annat sätt än att den är Väl Godkänd.

Men, vi kan inte få VG för vi har lämnat in för sent. De ordinarie seminarierna var i juni, påpekade examinatorn.

Nu stämmer inte riktigt det eftersom vi kommit överens med kursansvarige om att skriva på halvtid, så för vår del har det aldrig varit aktuellt att lämna in i juni. Men om examinatorn har rätt så kommer vår VG-uppsats få G bara för att den inte lämnades in i juni. Uppsatsen bedöms alltså inte självständigt, utan relativt vår arbetsinsats. Hur i helvete kan det vara så? Om vi presterat en VG-uppsats så borde väl den stå för sig själv och bedömmas enligt vetenskapliga kriterier, inte belastas av att vi skrivit på halvtid och lämnat in "för sent"?

Jag är sååå upprörd!

Jisses. Seminariet gick bra. Väldigt bra faktiskt. Jag är fortfarande mållös, kan inte fatta att uppsatsen blev så väl mottagen som den blev. En stor, stor sten har fallit från mitt hjärta. Hurra vad vi är bra! :)

Klockan 15 skall vår c-uppsats seminariebehandlas. Om man utgår från ett worst case scenario, dvs att den sågas totalt och blir icke godkänd, är ju alla övriga möjliga scenarier positiva, i jämförelse alltså. Jag hoppas naturligtvis att vi inte blir sågade men konstigare saker har hänt. En kollegas uppsats blev av opponenten ifrågasatt om den var tillräckligt journalistisk, som funnes det en knivskarp gräns mellan journalistik och media och kommunikationsvetenskap. Jag är rädd att vår uppsats är mer mkv:ig är journalististisk. Men i såfall fattar jag inte vad uppsatser i journalistik skall handla om!
Vår b-uppsats var en introvert historia där vi ägnade oss åt textanalys på texter ur Expressen. Förvisso intressant, men inget direkt revolutionerande nytt. Det vet väl varenda kotte att kvällspressen använder en känslomässigare ton än andra medier, de bygger ju hela sin lösnummerförsäljning på den. Vår c-uppsats däremot, bryter ju för helvete ny mark! (höhö, blygsamhet vaddå?) Vi har undersökt något som ingen tidigare gjort i Sverige. Och det är skitintressant! Jag skulle omedelbart kunna kasta mig över samma ämne och fortsätta med en d-uppsats! Så kände jag sannerligen inte efter b-uppsatsen. Nä, gulp, wish me luck! I'm gonna need it...

Jürgen Habermas Borgerlig offentlighet är en outsinlig källa till visdom. Den är lite som bibeln faktiskt. Sitter man och grubblar på något svårt och till synes olösligt problem kan man bläddra lite på måfå i Habermas och varhelst man råkar fästa blicken finna svar till frågor man gått och funderat på i åratal.

Som ikväll till exempel när jag låg i soffan och lät Jenny skriva abstractet till våran uppsats och håglöst bläddrade från sida till sida utan att varesig finna tröst eller ledning. Så äntligen fann jag det. Citatet med stort C. Ledstjärnan. Det löd så som följer:

Den politiska dygden får inte vara likgiltig inför lycksaligheten.

Åh! *andäktig suck*

Men hur fan löd frågan nu igen?

Alex Golub tycker också om Habermas.

Ett 4-dagars seminariekort till årets bokmässa kostar med studentrabatt blott 500 kronor (ordinarie pris 2300 kr). Jag har besökt bokmässan många gånger men aldrig som fackbesökare och aldrig som seminariedeltagare. Det vore härligt att frossa i böcker och bokprat under fyra dagar faktiskt, jag tror jag tar och åker ned! :-)

Hur många bloggar finns det där ute i bloggosfären egentligen?

Via ett inlägg på Phils blogcount hittade jag NITLE Blogcensus som tydligen kravlar igenom bloggar och kontrollerar om de är aktiva, vilket språk de skrivs på och vilket redskap bloggaren använder.

Hittills har Blogcensus kravlat igenom 1 014 623 bloggar och hittat 560 stycken på svenska, vilket ger en 24:e plats. Den absoluta majoriteten bloggar skrivs naturligtvis på engelska men därefter ser listan mycket intressant ut. På andra plats kommer portugisiska (57 989 st), på tredje plats polska (43 171 st) och på fjärde plats farsi (32 048 st). Först därefter kommer stora språk som franska, spanska, tyska och kinesiska. På tolfte plats med 3 855 identifierade bloggar kommer isländska! Herregud! På en befolkning på 277 906 personer (källa: När Var Hur 2002). Om siffrorna stämmer betyder det att var 13:e islänning bloggar! På isländska, märk väl, den kan det ju finnas ännu fler som bloggar på engelska också.

*hmmm* Att polska och farsi kommer så högt i listan förvånar mig inte med tanke på det vi fick veta om den polska och iranska bloggosfären på Blog Talk-konferensen i Wien i våras, men att svenska hamnar så långt ned på listan är intressant. Man kan bara spekulera i orsakerna men jag tror Pythagore är nåt på spåren i sitt inlägg från den 13 juni i år. I den svenska bloggosfären saknas nämligen kiddsen.

I det föredrag som Maria Milonas höll om den polska bloggosfären på Blog Talk framkom att den absoluta majoriteten av de polska bloggarna var ungdomar under 20 år. Vad gör motsvarande ålderskategori i Sverige? Bloggar gör dom iallafall inte. Communitysajten Lunarstorm däremot har flera tusen medlemmar och majoriteten lär vara under 20 år. Istället för att ha en publik blogg som alla med tillgång till Internet kommer åt och som kan bli indexerad av sökrobotar, skriver svenska kidds på ett community som är stängt för alla andra än de som är medlemmar. Dessutom överlåter de upphovsrätten till sina texter genom att skriva dem på Lunarstorm, vilket framgår om man läser det finstilta i användarvillkoren.

Vad betyder detta för den som skulle vilja forska i den svenska ungdomsnätkulturen? Man tvingas lita till att företaget som äger Lunarstorm är villiga att släppa ifrån sig materialet. Katastrof! Släpp ungdomarna fria från sina Lunarstorm-bojor! Ge kiddsen en riktig blogg istället!

Magnus Lagerstedt har hoppat på bandvagnen och bytt ut sin About-sida mot en Colophon istället. Tyvärr misslyckas han med att ge mig en tillfredsställande förklaring till vari skillnaden egentligen består.

Colophon verkar hippare än About. Jag är alltså ute innan jag ens blev inne. Rackarns...

Om det finns 560 svenskspråkiga bloggar där ute i bloggosfären så kan man undra varför bara 254 pingar weblogs.se.

Och inte ens alla de 254 som pingar weblogs.se tillhör den svenskspråkiga gruppen efter som nästan 40 procent av dem faktiskt är engelskspråkiga (eller på andra språk).

Utgår man ifrån att Blogcensus trots allt hittat alla de svenskspråkiga bloggar som pingat weblogs.se betyder det följande:

60 procent av 254 är 152 (antalet svenskspråkiga bloggar på weblogs.se)
560 - 152 = 408

Alltså finns det 408 svenskspråkiga bloggar där ute i Internetrymden som inte pingar weblogs.se. Varför då? Jag har en teori, dom vet helt enkelt inte att dom bloggar. Dom tror dom skriver dagbok på nätet och att det föreligger nån sorts skillnad mellan dessa två aktiviteter.

Annica Tiger har sällat sig Movable Type-skaran. Utmärkt! Eftersom hon ofta belyser intressanta och viktiga ämnen i sin Reload är det fullkomligt strålande att inläggen nu får permalänkar och att läsarna har möjlighet att lämna direkt feedback i kommentarerna. Hurra säger jag!

Från söndag morgon klockan 08.00 till måndag eftermiddag klockan 15.00 satt vi datasalen och skrev på uppsatsen-från-helvetet. 31 timmar! Ja, det är sant! Jag var utanför tre gånger för att äta och för att gå på toa förståss men resten av tiden satt jag som gjöten i kontorsstolen och glodde på skärmen. Kan inte förstå att den är klar... det är helt ofattbart... Måste sova nu, är så trött så jag sschluddrar...

Midday Shutdown Disrupt Millions (New York Times)

As power slowly returns, the questions begins (CNN)

Power Struggles Back After Blackout (Newsday.com)

Blackout: Ontario urged to shut down (The Globe and the Mail)

The Toronto Star, Kanadas största tidning, går inte att komma åt. Överbelastad?

POWERLESS: Michigan caught in nation's worst outage (Detroit Free Press)

Femtio miljoner människor utan ström i USA och Kananda. Först skall Niagarakraftverken ha blivit överbelastat och därefter har felet spridit sig i elnäten. DN kallar detta för "kaskadeffekt". Hur sjutton kan en sådan här sak hända? Alla misstankar om terrorattack förnekas från myndighetshåll men jag kan inte låta bli att tänka på Henning Mankells bok Brandvägg.

"Är människor i New York rustade för ett sådan här strömavbrott?" frågar SVT Morgons reporter Olof Lundh, Expressens USA-korre. "Har dom ficklampor, batterier och stearinljus?"

"Ja många har det, bekräftar Lundh. "Efter 11 september har myndigheterna uppmanat folk att ha sådana nödvändiga saker hemma så många är bättre förberedda idag tack vare det."

Hur förberedda är vi?

Jag trodde det skulle bli ja.
Men tänk om det blir nej!

Enligt DN:s Temoundersökning har nej-sidan ett stabilt försprång. 49 procent skulle rösta nej om det vore folkomröstning idag, 37 procent skulle rösta ja och 16 procent har inte bestämt sig ännu. Vad väntar dom på? Bättre tider?

Peter Löfgren påstår att Justin Hall kommer till Helsingfors och att det planeras en engelskspråkig bloggarträff i samband med det.

Wow och pirr liksom! Dags för den svenska bloggosfären att åka finlandsbåt?

Just nu klagar jag ganska högljutt till alla som orkar lyssna om hur infernaliskt jobbigt det är att skriva c-uppsats. Faktum är dock att om man jämför med hur det är att jobba som plit på häktet, så vinner ändå uppsatsskrivandet med hästlängder.

Att skriva uppsats ger ju något, om än inte pengar så iallafall en inre tillfredsställelse av att hålla på med något viktigt och intressant. Det kan man tyvärr inte påstå om plitjobbet...

Eftersom Julios tagboard är något ostabil postar jag min kommentar till hans senaste inlägg här:

<KOMMENTAR>Man behöver öva sig i att förstå den som talar med brytning. Man måste få in den nya melodin i huvudet. Om alla i ens omgivning talar modersmålssvenska och man är ovan vid något annat är det inte så himla lätt att hänga med när någon talar bruten svenska. Efter några VA? brukar det dock vara lättare så hav tålamod med svennarna!</KOMMENTAR>

Estlands största parti, Centerpartiet, säger nej till estniskt EU-medlemskap!

Centerpartiet har tidigare inte velat ta ställning i EU-frågan, utan sagt att man skall fatta beslut först under sommarens partikongress som nu går av stapeln i Tartu.

"Alla" andra estniska partier är i princip för ett EU-medlemskap och Centerpartiets ledare, Edgar Savisaari, menar därför att det behövdes ett nej-alternativ som motvikt.

Men varför har Centerpartiet väntat så länge med att visa vart man står i denna livsviktiga fråga? Estland röstar om sitt EU-medlemskap samtidigt som Sverige röstar om EMU, den 14 september. Är det då inte lite sent för landets största parti att vänta till sista minuten innan man tar ställning? Man flörtar med de osäkra och med nejsägarna istället för att tydligt visa vart man står.

Savisaari själv säger fortfarande varken ja eller nej till EU men kastade direkt efter omröstningen ut de två av partiets vice ordförande som tydligt deklarerat att de stödjer ett EU-medlemskap.

Under sitt debattinlägg jämförde han Europeiska Unionen med Sovjetunionen, rapporterar TT:s skribent (refererad i DN).

Att jämföra EU med Sovjetunionen känns helt horribelt för mig, men det är inte första gången jag hör det. När vi (jag och två klasskamrater) besökte Estland i februari och inervjuade Uno Silberg, ledaren för den inofficiella estniska nejkampanjen, var just det ett av hans huvudargument.

Bra-att-ha-länkar: Estniska ambassadens sida på svenska om Estlands statsskick med länkar till alla politiska partier och Riigikogu, Estlands riksdag.
Postimees, Estlands andra största dagstidning (men seriösaste).
Intervju med Uno Silberg gjord av studenter vid Danmarks Journalisthøjskole i Århus.

Dagens understreckare i SvD handlar om en av Elins favoriter:

Författaren Kurs Tucholsky är en legend för den tyska protestgenerationen. Men vad är myt och vad är sant? Tog Sverige livet av honom eller var det hans schizofrena tillvaro mellan klasskamp och borgerligt lyxliv?

Note to self: Läs Schloss Gripsholm.

Julio funderar kring ordet livsåskådning.

Handlar det om livs-åskådning, det vill säg att se livet som en åskådare utanifrån, eller handlar det om en inifrån-och-ut-åskådning på sig själv och samhället.

*hmmm*

Klurigt. Om nån frågade mig om min livsåskådning skulle jag nog bli misstänksam. "Vaddå livsåskådning, vad menar du med det?" Som om man borde gå runt med en färdigformulerad livsåskådning att plocka fram ur rockärmen.

Nä, jag skulle nog vara tvungen att tänka efter ett slag... och under tiden dricker jag upp mitt kaffe och tittar ut på den till synes evigt skinande solen...

Kalle har totat ihop en lättfattligt beskrivning av Track Back och Ping Back.

Track Backs och Ping Backs är hemskt bra funktioner och jag instämmer med Kalle i att de båda borde användas oftare i den svenska bloggosfären. Så pinga på gott folk, the more the merrier :-)

Victor Van Hee bloggar om hur det är att vara Internal Medicine Resident (AT-läkare med inriktning på internmedicin?) på Washingtonuniversitetet i Seattle. Igår fick han besök av sin favoritpatient Ms. C som berättat för Victor hur gamlingarna på dagcentret hon besöker tre gånger i veckan spelar poker med sin medicin som insats(!).

Vita piller (framförallt blodtrycksmedicin) är värda en poäng, röda piller (stolpiller) är värda fem poäng och så vidare. Viagra (hoho) var värt 25 poäng. De flesta på dagcentret är tydligen upp emot 80 och halvsenila och som den korthaj Ms. C tydligen är hade hon spelat av åldringarna alla sina mediciner och åkte hem med fickan full av piller i alla regnbågens färger :-)

DN har skickat frilansaren Petter Olofsson till Finland för att undersöka den finländska tidningsmarknaden. Han har träffat författaren Kjell Westö, Hufvudstadsbladets kulturchef Tuva Korsström, Helsingin Sanomats chefredaktör Janne Virkkunen och journalistikprofessorn Ulla-Maija Kivikuru från Svenska social och kommunalhögskolan och skrivit en lååång artikel om det tigande men i högsta grad tidningsläsande folket på andra sidan Östersjön.

Enligt Korsström vill Husis, Hufvudstadsbladet alltså, vinna fler läsare bland de tvåspråkiga familjerna i åldersgruppen "40 minus" snarare än "30 plus" (*hmm*) som kanske valt Hesari, Helsingin Sanomat alltså, enkom för att den är störst. Men Husis slåss i rejält underläge, upplagan på 50 000 exemplar förefaller blygsam jämfört med Hesaris 440 000 (DN: 380 000).

Jag känner ju faktiskt en tvåspråkig-"40 minus"-familj i Helsingfors som just bytt från Husis till Hesari. Note to self: Fråga varför!

Jag talar inte finska och har därför svårt att bilda mig en egen uppfattning om Helsingin Sanomat. Tyvärr gör inte Olofsson det heller. Han tvingas därför lita till Westös, Kivikurus och Virkkunens beskrivningar av Nordens största tidningsdrake, som i och för sig inte behöver vara osanna, men visst hade det vart intressantare att skickat en svensk- och finskspråkig journalist om man nu skall ta pulsen på finsk press?

En sak fattar jag inte i Olofsson artikel... Vad menar han med att de "Svanen"-fåtöljerna som står på Helsingin Sanomats redaktion är i skinn till skillnad från de som står hemma hos DN. Hade DN bara råd med fattigmansversionen eller?

(Hade naturligtvis länkat om jag hittat artikeln på DN:s hemsida men det gjorde jag inte.)

Jag skall säga dig en sak: det finns tre slags människor — tänkare, murvlar och boskap. Till murvlarna räknar jag visserligen i hemlighet de allra flesta som kallas tänkare och diktare, och de flesta murvlar höra till boskapen, men det hör inte hit. Tänkarnas sak är att skaffa rätt på sannningen. Men det finns en hemlighet med sanningen, som eget nog är mycket litet känd, fast jag tycker att den borde ligga i öppen dag — det är den, att det är med sanningen som med solen: dess värde för oss beror uteslutande på den rätta distansen. Om tänkarna finge hållas, skulle de styra vårt klot rakt in i solen och bränna oss till aska. Det kan knappt förvåna att deras verksamhet tidtals gör boskapen ängslig, så att den ropar: släck solen, släck för satan, släck! Vi murvlar ha till uppgift att bevara den rätta och nyttiga distansen till sanningen. En riktigt god murvel — det finns inte många! — f ö r s t å r med tänkaren och k ä n n e r med boskapen. Det är vår sak att skydda tänkarna mot boskapets raseri och boskapen mot alltför starka sanningsdoser. Men jag medger gärna att den senare uppgiften är den lättare och den som vi i vardagslag fyller bäst, och jag medger också att vi däri ha en värdefull hjälp av en mängd oäkta tänkare och klokare boskap...

Markel förklarar journalistikens uppgift för doktor Glas under en middag på Hasselbacken. Ur Doktor Glas av Hjalmar Söderberg.

Googlism var ju roligt!

steffanie is a licensed clinical social worker and has extensive experience in solution
steffanie is the primary contact for the des lee collaborative vision
steffanie is a pogram assistant at explores
steffanie is a member of the state bar of georgia
steffanie is a 22 year old blonde with the biggest blue eyes you've ever seen
steffanie is so wonderful that she sent me this
steffanie is in them
steffanie is a graduate of vcu with a bs in psychology
steffanie is no exception
steffanie is currently working with schweppes beverages asia/pacific helping to formulate stategies emerging as a result of the pur
steffanie is a straight a student who is active in 100
steffanie is @ pink pony
steffanie is a bolton high school graduate and a former bolton color guard member
steffanie is looking for
steffanie is from greenbrier
steffanie is a learning support teacher for the central bucks school district in doylestown
steffanie is playing hard
steffanie is having a great impact on our team
steffanie is convinced that ms
steffanie is een lekkere blonde vrouw met hele mooie borsten
steffanie is 3 and keeps me busy during the day
steffanie is a songwriter as well? perhaps we'll see a web site for her soon
steffanie is an aries
steffanie is 3 yo with a right side brachial plexus injury
steffanie is one of my new buddies at school
steffanie is married to richard lorig
steffanie is also a lawyer
steffanie is prepared to give you a detailed description of the
steffanie is 30 now and works for attorneys and is going to school for her masters in human resources
steffanie is being held
steffanie is
steffanie is an american

Hanna skriver också c-uppsats om blogging och jag är naturligtvis otroligt nyfiken på vad hon har kommit fram till... Är den klar? Kommer seminariet streamas lajv ut på webben så som Stephanie gjorde med sitt bloggingföredrag?

På min resa genom det svenska blogginglandskapet hittade jag idag Julio som för tre bloggar: på engelska, på svenska och på spanska.

Mina begränsade språkkunskaper gör att jag tyvärr bara kan läsa de två första. I sitt senaste inlägg i den svenska bloggen (hittar inte permalänken) beskriver Julio hur hans sexåriga dotter inte vill tala engelska med honom, fast det verkar vara familjens vardagsspråk, utan istället lär honom den lokala småländska (förmodar jag) dialekten.

En kamrat till mig är amerikan och barn med en svenska. Sonen är fyra år och eftersom familjen bor i Sverige talar han mest svenska, även om han förstår engelska.

Kamraten talar inte världsbäst svenska och när han gör fel rättar sonen strängt sin far:

- Pappa, det heter äpple och inte äppel!

Fascinerande! Barns förmåga att snappa upp språk slutar aldrig förvåna mig. Hur gör dom?

Ett gräl om hur man bör och inte bör citera har brutit ut i den tyska bloggosfären. Tydligen har Schockwellenreiter (välkänd tysk bloggare) citerat Martin Röll (annan välkänd tysk bloggare) ordagrannt utan att uppge källan, vilket fått Röll att lacka ur och föreslå regler för citering mellan webbloggar.

Heiko Hebig sammanfattar på engelska.

Har detta ämne överhuvudtaget varit på tapeten i den svenska bloggosfären?

Hittad via Papa Scott (bäst att vara väldigt nogrann med sina källor här så man inte får på taffsen ;-))

Jag jobbar faktiskt hårt på uppsatsen. Sådeså. Här finns till och med bildbevis! ;-)

Kompisen Ann-Louise med pojkvän reser runt i USA och uppdaterar fotologgen under tiden. Såklart ;-)

Det här citatet är right on target. Jag kommer att tänka på Anneli Jordahls beskrivning av hur hon bjuds hem på litterär salong hos Merete Mazzarella i boken Helsingfors. Från Kalevala till Snowcrash.

Är bloggen vår tids salong där vi bjuder en bit av oss själva de till de som är intresserade?

*stööön*

Om man ftp:ar har man en reload. Om man uppdaterar på annat oidentifierbart sätt har man en blogg. Slutsats dragen efter att ha läst En röst i nattens inlägg från idag (permalänk saknas).

Förut följde jag fullständigt okända människors liv via deras dagböcker och hemsidor.

Nu följer jag mammas, pappas och lillasysters liv på nätet. Och två väninnors.

De okända människornas liv besöker jag mer sällan nu för tiden. Det kända människornas liv är intressantare.

Att vilja är att kunna välja. Å, att det skall vara så svårt att välja!
Att kunna välja är att kunna försaka. Å, att det skall vara så svårt att försaka!
En liten prins skulle göra en utfärd; man frågade honom: vill prinsen åka med häst eller fara i båt? Och han svarade: jag vill åka med häst och fara i båt.
Allt vilja vi ha, allt vilja vi vara. Vi vill ha all lyckans lust och allt lidandets djup. Vi vill ha handlingens patos och åskådandets ro. Vi vill både ha öknens stillhet och larmet på forum. På en gång vilja vi vara den ensammes tanke och folkets röst; vi vilja vara både melodi och ackord. På en gång! Hur vore det möjligt!
"Jag vill åka med häst och fara i båt."

För alla som har barn borde det vara obligatoriskt att nedteckna sitt livs historia.

Nej föresten, det borde vara obligatotiskt för alla och envar att nedteckna sitt livs historia.

Och därmed basta.

Jag skriver inte ner alla mina tankar här.
Jag skriver sällan ner en tanke första gången den kommer till mig. Jag väntar och ser, om den kommer igen.

Ur Doktor Glas av Hjalmar Söderberg. Appråpå skriv, dummer!

När reporten gått
intervjuar jag kumminet på gården:
"Vad fick er att bli krydda?"

Dikt av Eeva Kilpi ur Om kärleken och döden.

Andreas har också infört en kategori för skrivande. Kul!

Intervju med författaren Sara Villius i dagens DN. Nej, det är en snöklump heter hennes debutbok (som jag inte har läst) och i höst kommer den andra som heter Battle.

Villius satsade tidigt på sitt skrivandet. Direkt efter gymnasiet gick hon Skurups skrivarlinje och därefter "Litterär gestaltning" i Göteborg.

Hon beskriver sitt skrivande som en mystisk process, nedtecknade tankefragment som i efterhand fogas samman till en fungerande helhet. Hon skriver bäst medans pojkvännen tittar på teve, i samma rum. Intressant, ingen avskärmad skrivarlya med absolut tysthet här inte!

Medans Villius skrev på Battle dunkade Bruce Springsteen i hörlurarna:
– Jag ville skriva min andra roman med samma innerlighet som Bruce Springsteen sjunger med på "The River".

Källa: DN (hittar inte intervjun i nätupplagan)

UPDATE! Artikeln fanns visst på nätet iallafall! Tack Pär!

Jag har aldrig sett en sådan sommar. Rötmånadshetta sedan mitten av maj. Hela dagen står ett tjockt töcken av damm alldeles stilla över gatorna och torgen.

Först på kvällen lever man upp en smula.
[...]

Folk luktar.
Jag svettas till och med om knäna.

Du iakttar, tänker och känner hela tiden. Alltså kan du skriva hela tiden. Ingen tanke är för dum eller futtig för att åtminstone få hamna på papper. Du behöver inte krångla till någonting, göra det extra fint eller märkvärdigt eller uttrycka dig på ett särskilt sätt bara för att du skriver.

Ur Att skriva börjar här av Maria Gummesson.

Först Fredrik och nu Mats. Man kanske inte kan sluta om man väl börjat?

Förlåt en dumm en men vad är haiku egentligen? Här finns några svar:

Allt om Haiku
Karins haiku och tanka

UPDATE! Bengt har också en haiku-sida.

Läs dikt som du tittar på bilder. Börja med att se texten. Hur ser den ut?

Kom ihåg: det finns ingen gåta i lyriken som du ska lösa, ingen dold meing att duktigt lista sig fram till. Så fungerar inte poesi, vad de än har sagt i skolan. Det finns en text att uppleva, det är allt. Resten handlar om dig och om hur du ser, hör och associerar. Du måste inte prestera något genom att »förstå«. Dikten betyder det som du anser att den betyder.

Ur Att skriva börja här av Maria Gummesson.

Jag gick till biblioteket och lånade Eeva Kilpi, Piet Hein och Maria Küchen. Jag glömde Wislawa Szymborska.

Jag är inte längre rädd för vare sig dikter eller poeter. Eller pöter. Pöttpöttpött.