Sapir/Whorf

Tänker vi i vårt språk? Skulle vi kunna tänka utan vårt språk?

Enligt den så kallade Sapir/Whorf-teorin är det språket som förser oss med de begrepp som vi behöver för att kunna tänka. Om det inte finns nåt ord eller begrepp för en viss företeelse kan vi inte tänka på den. Människor med olika modersmål upplever därför verkligheten på olika sätt, eftersom begreppen de använder för att etikettera och sortera upp saker och ting omkring oss, skiljer sig åt.

En strikt tolkning av Sapir/Whorf faller på sin egen orimlighet, menar Per Linell i Människans språk, eftersom vi till exempel mycket väl kan se skillnad på olika objekt även om vi saknar språkliga uttryck för att beskriva eller referera till dessa skillnader.

Språkliga begrepp kan dock göra att vi lägger märke till fler detaljer i verkligheten och Linell exemplifierar med A och B på skogsprommenad. Person A kan mycket om djur och växter medans person B inte kan något alls och där B bara ser träd kan A skilja på björk, ek, lönn och tall. Men om B ställs framför en tall och en björk, är han ju inte oförmögen att se skillnad på dem, bara för att han inte vet dess korrekta namn.

Perception och kognition skapar uttrycksbehovsäger Linell. Väl presenterad för tallen och björken är det högst sannolikt att B försöker beskriva dess olikheter genom att hitta på olika namn som betecknar de olika trädsorternas egenskaper. Linell förespråkar därför en svag tolkning av Sapir/Whorf-teorin.