Vådan av att vara Buske
Jag är svag för Kjell Westö. I dag läste jag klart Vådan av att vara Skrake. Boken slutar precis när det andra, eller det första, lite beroende på hur man räknar, Irakkriget börjar 1991. I en av slutscenerna åker huvudpersonen Wiktor Skrake taxi och hör en ironisk kommentar om Saddam Hussein och Georg Bush på radionyheterna.
Det kunde vart idag. Fast med en annan Buske.
Niin kaunis on kuolla joukkosi... vad betyder det?
Categories:
13 Comments
Leave a comment
Tag Cloud
Archives
- January 2008
- December 2007
- November 2007
- October 2007
- September 2007
- August 2007
- July 2007
- June 2007
- May 2007
- April 2007
- February 2007
- January 2007
- November 2006
- September 2006
- August 2006
- July 2006
- June 2006
- May 2006
- April 2006
- March 2006
- February 2006
- January 2006
- December 2005
- November 2005
- October 2005
- September 2005
- August 2005
- July 2005
- June 2005
- May 2005
- April 2005
- March 2005
- February 2005
- January 2005
- December 2004
- November 2004
- October 2004
- September 2004
- August 2004
- July 2004
- June 2004
- May 2004
- April 2004
- March 2004
- February 2004
- January 2004
- December 2003
- November 2003
- October 2003
- September 2003
- August 2003
- July 2003
- June 2003
- May 2003
- April 2003
- March 2003
- February 2003
- January 2003
- December 2002
- October 2001
- April 2001
- October 2000
- September 2000
- January 2000
Search
Recent Comments
- Raili on Vådan av att vara Buske: Hej igen!
Peter, du hann före mig men jag hade inte kollat innan jag la in text ...
- Raili on Vådan av att vara Buske: God morgon!
Det är en gammal visa.
Ordet "eessä" är egentligen "edessä" men so ...
- steffanie on Vådan av att vara Buske: Coolt! Tack Peter! Och vilken sång sen, de fosterländska känslorna stormar inom ...
- Peter on Vådan av att vara Buske: Musikhistoria är inte min starkaste sida, men med hjälp av den världsvida väven ...
- steffanie on Vådan av att vara Buske: Å jistanes vad mycket information! Jag tackar båda Peter och Raili ödmjukost! :- ...
- steffanie on Vådan av att vara Buske: Den här sången föresten, vad är det för sorts sång? Är det en gammal visa? ...
- steffanie on Vådan av att vara Buske: Vaddå fortfarande Finland, Peter?! Är Helsingfors på väg nån annanstans? ;-) ...
- Peter on Vådan av att vara Buske: Jo, med ordet "eessä" efter är det korrekt, utan är det _inte_ en korrekt sats. ...
- Raili on Vådan av att vara Buske: Hej igen, här kommer hela låten, jag har översatt den som hastigast. Tyvärr kan ...
- steffanie on Vådan av att vara Buske: Coolt! Kan du inte sjunga in den och lägga ut den på nätet!? ...
- Raili on Vådan av att vara Buske: Hej!
Det ÄR HELT KORREKT FINSKA! kuolla skrivs kuolla, inte koulla!
Du frågade ...
- steffanie on Vådan av att vara Buske: Glömde ett ord... sålly... Niin kaunis on koulla joukkosi eessä skall det vara. ...
- Peter on Vådan av att vara Buske: "Niin kaunis on kuolla joukkosi" är inte helt korrekt finska. Orkar du dubbelkol ...
"Niin kaunis on kuolla joukkosi" är inte helt korrekt finska. Orkar du dubbelkolla stavningen eller säga i vilket kapitel jag hittar citatet, så ska jag se.
Glömde ett ord... sålly... Niin kaunis on koulla joukkosi eessä skall det vara. Sidan 354 i min pocketutgåva (när Wiktor och Maggie dricker te på slutet).
Hej!
Det ÄR HELT KORREKT FINSKA! kuolla skrivs kuolla, inte koulla!
Du frågade vad betyder "niin kaunis on kuolla joukkosi" det fortsätter "eessä". "niin kaunis on kuolla joukkosi eessä" betyder "Det är så vackert att dö framför din trupp"
Det är faktiskt korrekt finska, men det är i form av en dikt så den som inte kan språket kan uppleva det som fel. Jag kan språket perfekt så jag vet. Egentligen är det en låt. Jag vet t.o.m. hur den sjungs.
Med vänliga hälsningar
Rail från Luleå (från Finland ursprungligen)
Coolt! Kan du inte sjunga in den och lägga ut den på nätet!?
Hej igen, här kommer hela låten, jag har översatt den som hastigast. Tyvärr kan jag inte sjunga bra. Jag har bra röst men den förstörs när den går genom stämbanden - hih.
låten heter "Atenares sång" fritt översatt.
ATEENALAISTEN LAULU
Kaunis on kuolla, kun joukkosi eessä
urhona kaadut, taistellen puolesta maas,
puolesta heimosikin.
Hehkuvin mielin puoltaan nouse syntymämaatas,
riemuiten lastesi vuoks' uhriksi henkesi suo!
Eespäin voittohon siis, te sankarit vahvat ja nuoret!
Väistymys mielistä pois! Pelvosta tunnetta ei!
Joukon maine mustuvi aina,
kun vimmassa taiston nuorien eessä sä vaan
vanhuksen kuolevan näät.
Nuorukaiselle kuolla kuuluu, kun hällä vielä
kutrissa tuoksuavat, nuorteat kukkaset on.
Naisista kaunein, miehistä uljain aina hän olkoon;
taistossa kaatuen hän kaunis on kuolossa myös.
Jag har översatt låten fritt, inget poetiskt alls i den, det är svårt annars:
"Det är vackert att dö, när du dör som hjälte framför din trupp, stridande
för ditt land, även för ditt stam.
Så res upp med glödande själ (vilja, insikt etc) för att kämpa för ditt land,
glädjande ge ditt liv som offer för dina barns skull. Därför gå framför till seger, ni hjältar så starka och unga. Glöm tankar om att dra sig undan. Ingen känsla av rädsla finns.
Truppens rykte blir alltid svart (mörk etc.) när man framför den unga kämpens iver ser en åldring dö
Det hör till att de unga skall dö, när han fortfarande har fräscha blommor i sitt hår
Den vackraste kvinna, den modigaste man må de alltid vara
När han/hon dör i strid är han/hon vacker även i död"
Jo, med ordet "eessä" efter är det korrekt, utan är det _inte_ en korrekt sats. Det var därför jag frågade. Annars har Raili helt rätt.
Peter från Helsingfors (fortfarande Finland) ;-)
Vaddå fortfarande Finland, Peter?! Är Helsingfors på väg nån annanstans? ;-)
Den här sången föresten, vad är det för sorts sång? Är det en gammal visa?
Å jistanes vad mycket information! Jag tackar båda Peter och Raili ödmjukost! :-)
Musikhistoria är inte min starkaste sida, men med hjälp av den världsvida väven (vvv) kom jag fram till att Jean Sibelius komponerade den fosterländska visan i sekelskiftet, då Ryssland ville försvaga Finlands autonomi, och att den uruppfördes år 1899. Sedan 1905, då den första gången spelades in, har många körer och orkestrar gett ut den på skiva. Eino Leino har skrivit den finska texten (översättning) och Viktor Rydberg den svenska originaltexten.
Originaltexten hittar man från Rydbergs "Dexippos" (http://www.lysator.liu.se/runeberg/rydbdikt/dexippos.html):
Athenarnes sång.
»Härlig är döden, när modigt i främsta ledet du dignar,
dignar i kamp för ditt land, dör för din stad och ditt hem.
Därför med eldhåg upp att värna fädernejorden!
Ila att offra med fröjd livet för kommande släkt!
Fram, I ynglingar, fram i täta, oryggliga leder!
Aldrig en känsla av skräck, aldrig en tanke på flykt!
Skam och nesa drabbar en här, då i fylkingespetsen
framom de unge man ser gubben förblöda och dö.
Detta höves ju främst en yngling, medan han ännu
älskligt i lockarna bär vårliga blommornas krans.
Fager för kvinnor, ståtlig för män må han synas i livet;
skön är han ännu som död, fallen i slaktningens mitt.»
Tänkt vad man lär sig med hjälp av Google ;-)
Coolt! Tack Peter! Och vilken sång sen, de fosterländska känslorna stormar inom en ;)
God morgon!
Det är en gammal visa.
Ordet "eessä" är egentligen "edessä" men som jag skrev i mitt inlägg så är det en dikt ocn då skriver ett sätt som passar best, precis som i svenskan och då är det ju inte fel. Dessutom är det dialekt, i norra Finland säger man eessä istället för edessä. Samma gäller ordföljden, man väljer vad som passar best. Alltså ordföljden är rätt när man tänker att det är en dikt/låt/visa, men i talspråk är det inte smidigt och är fel, självklart, samma sak i skrift.
Förresten, jag har bott även i Borgå 20 år och jobbat i Helsingfors innan flytten till Sverige 1999.
Intressant diskussion om en gammal dikt/låt/visa. Kul! Jag har aldrig funderat denna visa djupare och jag var tvungen att söka på nätet och jag hittade lite info om den.
Här en annan typ av visan, finska arméns dagorder som aldrig publicerades (inte en riktig dagorder tror jag). Tyvärr är det lite svår att översätta men visan handlar om ryssar under världskriget, ryssar som måste skjutas ihjäl osv.
"Päiväkäsky jota ei koskaan julkaistu
Kaunis on kuolla, kun joukkosi eessä urhona kaadut taistellen puolesta maan. Onnekas on se joka venäläisen luotiin kuolla saa.. Nyt sotaan käy sä rinta edellä, niin ristin rautaisen sä siihen roikkumaan saada voit. Jos taistelu tahdittomaksi käy, silloin venäläinen T-72 vaunu panssaroitu valtaa, liekinheittimellä stalinistit kärvennä. Kun bunkkeri vastaasi tulee niin oitis viskaa sinne kasakkapommi ellei edelliseltä ryyppyreissulta ole jäänyt jäljelle molotovin-koktailia. Jos sotilas suomenmaan urhea olla tahdot, niin käy pistin sojossa kohti venäjänkarhua, se hengiltä päästä niin johan loppuu vastapuolen jengiltä hyökkäyshalut.
Juokse!, ammu!, maalisi luokse jottei taistelutahtosi sammu. Vaikka joskus 1000 kg:n pommit viereesi putoavat, taikka sirpalemiina allasi räjähtää saattaa se ilon viedä tyystin. Silti älä anna itsesi lyttyyn läjähtää vaan muista viina jonka etiketissä lukee kiina. Pidä itsesi siinä helvetissä hengissä niin saat pitää jatkossakin jalkasi armeijan kengissä. Tunnollisen taistelemisen ansiosta saat kunnollisen ylennyksen urheudestasi. Jälkeen sodan saat ehkä asunnoksesi ensin kodan, maatasi ahkerasti uudelleen rakenna ja vähäosaisempia auta. Tulevaisuuteen uskoen asennoidu, äläkä lamoista piittaa, vaan kaikille toivoosi skeptisesti suhtautuville kintaallasi viittaa. Perustaessasi perhettä, katso tarkkaan ja valitse vaimosi huolella ettet tekisi elämäsi suurinta erhettä joutuessasi jatkuvasti sanaharkkaan."
Sibelius urpremiär Atenarnes sång (Ateenalaisten laulu), var 1899. Den var Sibelius ställningstagande mot ryssarna som ville ändra Finland till mer ryskt. Det var ryssarnas program som försökte förryska Finland. Sedan dess blev Sibelius även nationell ledargestalt.
Äntligen hittade jag den ursprungliga diktaren och en svensk text till Athenarnes sång. Der är Viktor rydberg som som är författaren, Eino Leino som har översatt dikten och Sibelius komonerade sången. Den kan man hitta i en diktsamlingsbok "Dexippos".
1828 Abraham Victor Rydberg föds 18 december i Jönköping. Son till fanjunkaren och fängelseföreståndaren Johan Rydberg och barnmorskan Hedvig Christina Düker. Två bröder och tre systrar.
1834 Koleraepidemi. Modern dör. Fadern super ner sig och förlorar arbetet; hemmet upplöses. Victor ackorderas ut som fosterbarn, längsta tiden (1835-39) hos änkan Sara Ottergren.
1835 Första fosterhemmet brinner ner, tillsammans med stora delar av staden.
1838-45 Går i Jönköpings lärdomsskola (läroverket). Bra betyg. Teaterpjäser och skoltidning
1845-47 Två olyckliga år vid gymnasiet i Växjö. Pubertet och fattigdom. Slutar utan examen
1847-48 Journalist på radikalt liberala Jönköpingsbladet. Revolutionsdrömmar i den Europeiska orons tid. Skriver skräckromantisk följetongsroman - Wampyren.
1849-50 Följer tidningsägaren Johan Sandvall (som blivit något av fadersfigur) till Göteborg när denne köper Handelstidningen. Hamnar på fel sida i redaktionskonflikt, råkar i onåd och får sparken.
1850-51 Tillbaka på Jönköpingsbladet. Skriver i följetongen, bl.a. Positivspelarne. Sandvall avslöjas som förskingrare och flyr till Amerika.
1851-52 I Lund. Tar studentexamen, läser juridik vid universitetet. Medlem i det litterära sällskapet Sjustjärnan. Lämnar universitetet skuldsatt men utan examen.
1852-54 Dyster tid som informator hos konsul S A Svalander i Göteborg och på Känsö (där konsuln är karantänstjänsteman)
1854-55 Informator hos kapten G F Ström, Senäte gård på Kållandsö. Svärmisk vänskap med eleven Rudolf. Fortfarande osäker på framtiden juridik, ingenjörsutbildning eller emigration till Amerika?
1854 Fadern dör. Börjar på en självbiografisk roman, Benoni Strand, som dock aldrig blir färdig.
1855 Erbjuds anställning på Göteborgs handels- och sjöfartstidning, där han kommer att stanna i 21 år. Till en början har han hand om följetongen. Tidningens chefredaktör, S A Hedlund, blir Rydbergs stöd och bäste vän; tillsammans gör de HT till en av Skandinaviens ledande dagstidningar.
1857 Ger tillsammans med en kamrat ut den satiriska tidningen Tomtebissen
1857 Fribytaren på Östersjön ges ut - hans första bok, och den första roman han undertecknar med eget namn
1857 Inleder intensiva teologiska studier och en hätsk presskampanj mot kyrkan och prästerskapet
1857 Publicerar "älsklingsverket" Singoalla i en obskyr litterär kalender
1858 Lång fotvandring i Norge
1859 Hans dittills mest ambitiösa litterära projekt: Den siste Atenaren. Flopp som följetong, men småningom hans (under livstiden) mest lästa och beundrade roman
1859 Skriver broschyren Huru skall Sverige bevara sin sjelfständighet?, viktig inspirationskälla för den frivilliga Skarpskytterörelsen som bildas nästa år och blomstrar under 1860-talet.
1860 Befordras till utrikesredaktör. Lämnar romanskrivandet.
1862 Flyttar till lägenhet i Hedlunds hus och blir på sätt och vis medlem i dennes "storfamilj"
1862 Ger ut Bibelns lära om Kristus, kastas in i en våldsam teologisk strid som gör honom berömd och beryktad
1863 Publicerar anonymt ett antal dikter i kalendern Flora.
1864 Publicerar en serie av kultur- och religionshistoriska artiklar i CS Warburgs uppmärksammade men kortlivade Svensk månadsskrift för fri forskning
1865 Medeltidens magi blir den första av hans böcker som ges ut på Stockholmsförlag. Samma år tecknar han sitt första kontrakt med Bonniers, som med tiden blir hans huvudförläggare.
1865 Förlovning med Hilma Gibson. Ånger och elände
1865-68 "Svårmodskris" - depression och skrivproblem
1868 Delegat vid första Allmänna kyrkomötet - vilket han använder till att försöka sluta fred med sina prästerliga motståndare
1869 Förnyad journalistisk kreativitet. De lätt kåserande artiklarna under rubriken "Ett och annat" blir stilbildande.
1870-72 Riksdagsman för Göteborg i Andra kammaren. Gör bl a insatser för judarnas religionsfrihet och i försvarsfrågan
1870 Fransk-tyska kriget. Leder som utrikesredaktör segerrikt Handelstidningen tvärs mot en upphetsad allmän opinion genom att ta ställning för Tyskland.
1871 Bekantskap med Björnstjerne Björnson, vars folkliga nationalism kanske stimulerar Rydberg såväl till sagan om Lille Vigg som till hans politiska omorientering i riktning mot Lantmannapartiet.
1872-73 Språkrensningsstriden, varunder Rydberg angriper främst tyskt inflytande på svenska språket, och använder HT till att i stor skala sprida gamla och nyskapade ord - varav några har fastnat. Ändrar stavningen av förnamnet till Viktor.
1874 Italienresa med långt uppehåll i Rom. "Återkommer pånyttfödd".
1874-77 Intensiv litterär produktion på många olika områden
1874 Den siste Atenaren översätts till danska, och följs framgångsrikt av nästan alla Rydbergs verk. Lång och viktig vänskap med översättaren, Otto Borchsenius.
1875 Fullbordar översättningen av Goethes versdrama Faust, vilket inbringar rekordstort honorar och öppnar vägen till parnassen.
1875 Publicerar för första gången dikter under eget namn (i kalendern Svea)
1876 Slutar på HT för en tjänst som föreläsare vid Göteborgs undervisningsfond, Högskolans föregångare. Ämnet är först filosofi, sedan kulturhistoria.
1877 Hedersdoktor vid Uppsala universitet, som fyller 400 år. Får i uppdrag att skriva Jubileumskantaten. Dikten trycks i nästan alla svenska tidningar och blir oerhört beundrad.
1877 Invald i Svenska akademien
1878 Förlovar sig med Susen Hasselblad, dotter till grosshandlaren och miljonären Fritz Hasselblad.
1879 Bröllop och eget hem. Äktenskapet fullbordas aldrig.
1879 Tilldelas och tar emot Nordstjärneorden. Ångrar sig efter kritik från sina liberala vänner och bär den aldrig (?) i offentliga sammanhang.
1879 Strindbergs Röda rummet förpassar Rydberg ur den litterära frontlinjen
1880 Fjärde upplagan av Bibelns lära om Kristus möts av dittills skarpaste motangreppet i en bok av J Personne.
1880 Påbörjar de studier i germansk mytologi som kommer att dominera hans åttiotal
1881-83 Tjänstledig för mytologiska studier
1882 Ger ut sin första diktsamling, samma år som det litterära "åttitalet" börjar på allvar. Inleder därefter en mångårig litterär tystnad.
1884 Utses till professor i kulturhistoria vid Stockholms högskola. Flyttar till huvudstaden
1884 Vägrar stödja uppropet för Strindberg i samband med Giftas-åtalet
1887 Meddelar, efter påstötningar från sina anhängare, att han inte vill fortsätta den teologiska striden
1888 Bidrar som jurymedlem till att skicka Branting i fängelse för hädelse.
1888 Mot sin vilja professor i Konsthistoria, sedan tjänsten omvandlats av ekonomiska skäl.
1889 Det mytologiska forskningsarbetet avslutas med andra delen av Undersökningar i germanisk mythologi
1890 Flyttar till nybyggd villa i Djursholm - Ekeliden.
1891 Litterär comeback med romanen Vapensmeden och ny diktsamling. Skriver vid 63 års ålder vad som kallats den svenska litteraturens främsta protestdikt: Den nya Grottesången.
1894 Singoalla kommer i sin fjärde omarbetade upplaga, den form i vilken hon gått till eftervärlden. Carl Larsson gör illustrationerna.
1895 Sista ingripandet i den offentliga debatten: stillar sedlighetsstormen mot Oscar Björcks målningar på Operakällaren genom broschyren Om nakenhet och klädselsätt
1895 Dör i diabetes och arterioskleros.
http://www.lib.chalmers.se/cthb/system/framekrono.html
http://www.lysator.liu.se/runeberg/rydbdikt/dexippos.html
Här kommer den ursprungliga texten:
Athenarnes sång.
»Härlig är döden, när modigt i främsta ledet du dignar,
dignar i kamp för ditt land, dör för din stad och ditt hem.
Därför med eldhåg upp att värna fädernejorden!
Ila att offra med fröjd livet för kommande släkt!
Fram, I ynglingar, fram i täta, oryggliga leder!
Aldrig en känsla av skräck, aldrig en tanke på flykt!
Skam och nesa drabbar en här, då i fylkingespetsen
framom de unge man ser gubben förblöda och dö.
Detta höves ju främst en yngling, medan han ännu
älskligt i lockarna bär vårliga blommornas krans.
Fager för kvinnor, ståtlig för män må han synas i livet;
skön är han ännu som död, fallen i slaktningens mitt.»
Det blev mycket information den här gången. Sången är alltså ursprungligen svensk.
Raili
Hej igen!
Peter, du hann före mig men jag hade inte kollat innan jag la in texterna här. Nu blev det dubbelt!
Jag använde Altavista och fick samma resultat.
Bra med söklänkar!