intertextualitet

Jag har återvänt till Helsingfors. Iallafall i litteraturen eftersom jag nu börjat läsa Vådan av att vara Skrake av Kjell Westö. Jag gillar verkligen hans sätt att skriva, det är på pricken på nåt sätt.

Det finns en liten referens alldeles i början av boken till Drakarna... när huvudpersonen beskriver Råberga utanför Helsingfors där han är uppvuxen:

... och det är också Östermans butik och FBK:s stora men gistna spetsvilla där golvet knarrade och församlingen höll onsdagsklubb för oss barn. I stället domineras byn av en hektarstor Sparmarket och och av ett fyra våningar högt glashus rest av en helsingforsisk penningabandit på åttiotalet och senare inlöst av Nokia.

Det glashuset och den penningabanditen finns med i Drakarna. Sånt gillar jag. Intertextualitet. Man skall kunna sin Westö.

»Egentligen har jag alltid betraktat mig som filosof och konstnär.

Såsom vi idag alla sysselsatta äro, i det virtuella liksom ock på jorden.«

Amen.